Grundlagsreformer för ett starkare skydd för individen och en mer robust rättsstat

Att vårda grundlagen är avgörande i ett land där rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla lika för alla. I dag presenterar därför Gunnar Strömmer, partisekreterare, och Andreas Norlén, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, förslag till en ny grundlagsutredning. Syftet är att stärka individens rätt och rättsstaten.

Det har gått 14 år sedan den förra grundlagsutredningen tillsattes. Tiden är nu mogen att göra en ny översyn. Det handlar bland annat om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten, men även om att göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota rättsstaten och demokratin. 

- Under senare år har vi sett en utveckling på flera håll i Europa som utmanar rättsstaten. Därför finns goda skäl att i Sverige överväga reformer som bland annat stärker domstolarnas långsiktiga oberoende, säger Gunnar Strömmer. 

- Sveriges grundlagar utgör själva grunden för vårt samhällskontrakt. Därför bör tillsättandet av en ny grundlagsutredning ske i dialog mellan partierna, säger Andreas Norlén.

Moderaterna vill att en ny grundlagsutredning ska tillsättas under nästa mandatperiod och lämna förslag inom fyra områden:

1. Domstolarnas självständighet ska stärkas 

Vi har sett en utveckling på flera håll i Europa som utmanar rättsstaten och de självständiga domstolarna. Det finns goda skäl att även i Sverige överväga reformer som stärker domstolarnas långsiktiga oberoende. Det handlar bland annat om att  inrätta ett från regering och riksdag fristående domstolsråd ("Judicial Council") som består av en majoritet domare och som bl.a. får i uppdrag att utse Domstolsverkets chef. Vidare bör tillsynen av domstolarna ses över för att begränsa regeringens och riksdagens makt i detta avseende.

2. Skyddet för människors fri- och rättigheter ska stärkas 

Moderaterna vill införa en rätt till skadestånd när staten har överträtt en enskilds fri- och rättigheter i regeringsformen. Moderaterna vill vidare att flera av rättigheterna i regeringsformen stärks eller kompletteras samt att vissa nya rättigheter införs: äganderätten och näringsfriheten ska stärkas och diskrimineringsförbudet bör breddas. Vidare bör en tydligare rätt till domstolsprövning införas, liksom ett uttryckligt skydd mot dubbel lagföring.

3. Lagrådets ställning och domstolarnas lagprövning ska stärkas 

Det behövs ett tydligare system för att kontrollera om en viss bestämmelse i lag eller annan författning strider mot grundlagen. Lagrådet genomför en förhandskontroll. Det finns flera sätt att stärka Lagrådets ställning på som bör övervägas, bl.a. krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna bifalla ett förslag som Lagrådet avstyrkt. Det bör också finnas möjlighet till efterhandskontroll genom att en vanlig domstol prövar en viss lagbestämmelse mot exempelvis grundlagen eller Europakonventionen, utan att frågan aktualiseras i ett konkret fall. Lagrådet bör inte ha ”vetorätt” mot ny lagstiftning – ytterst är lagstiftningen riksdagens ansvar, och väljarna kan utöva sin kontroll av lagstiftaren i allmänna val. Men andra förstärkningar bör övervägas. 

4. Det ska bli svårare att ändra grundlagar 

I ljuset av händelserna i till exempel Polen och Ungern bör övervägas om det är för enkelt att ändra en svensk grundlag. I uppdraget för den nya grundlagsutredningen bör ingå att överväga om det ska det ställas högre krav för att grundlag ska kunna ändras. Exempelvis kan övervägas om det ska krävas kvalificerad majoritet utöver att det behöver ske genom två beslut med mellanliggande val. Det bör även övervägas om det mellanliggande valet behöver vara ordinarie eller om det även fortsatt ska räcka med att det är ett extra val.