Sidor

onsdag 11 april 2012

452 miljoner har skattebetalarna i Gävle investerat i konserthuset och symfoniorkestern.

Jag har bett Riksdagens utredningstjänst att ta fram ett underlag på hur mycket Gävleborna över sin egen skattsedel har investerat i (betalt för) konserthuset och symfoniorkestern och enligt RUT är det 452 miljoner som dessa båda verksamheter har kostat Gävleborna.

Frågan är då om det är rätt använda pengar och vad hade alternativet kunna vara? Moderaterna stödjer f.n både konserthuset och symfoniorkestern så RUT rapportens syfte är att lyfta fram de totala kostnaderna så att Gävleoborna kan bilda sig en uppfattning om framtiden.

Hade vi haft en bättre skola i Gävle om vi istället för de 452 miljonerna till orkestern och konserthuset investerat i barnens framtid genom en bättre skola? Om vi hade tagit och haft nyföretagarrådgivning i större omfattning för en del av pengarna och investerat rejält i lärlingsplatser och bättre matchning mellan företag och arbetssökande - hade det kunnat ge en bättre tillväxt i Gävle?

Uppenbarligen har inte konserthus och symfoniorkester bättrat på Gävles usla företagsklimat och därmed höga arbetslöshet för Gävleborna.

452 miljoner är nästan en halv miljard. Det motsvarar 694 års inbetalda kommunalskatter för en anställd i Gävle kommun.

Men så länga Gävleborna tycker det här viktigt så kommer de politiska partierna att tycka det och det just Gävleborna som måste prioritera i den kommunala budgeten via de valda representanterna.

Här är RUT rapprten i sin helhet:
<> <> <>
PM






Följande frågor önskas svar på:

  1. Hur länge har Gävles symfoniorkester funnits?
  2. När övergick ansvaret till Gävle kommun?
  3. Vilka statliga bidrag erhåller Gävle kommun för symfoniorkestern?
  4. Vad är den återstående kommunala kostnaden för Gävle symfoniorkester per år?
  5. Vad har den totala kostnaden varit för staten sedan symfoniorkestern bildades?
  6. Vad har den totala kostnaden varit för Gävle kommun sedan den övertog kostnadsansvaret för symfoniorkestern?
  7. Vad är Gävle kommuns kostnad för driften av konserthuset i Gävle?
  8. Vad har den totala kostnaden för Gävle kommun varit sedan konserthuset togs i drift?
  9. Vilka orter i Sverige har en symfoniorkester och hur ser fördelningen ut mellan kommunens kostnad och statens kostnader för dem?
  10. Hur många biljetter säljer Gävle symfoniorkester per år och hur många biljetter säljer de övriga symfoniorkestrarna per år. Hur skiljer sig självfinansieringsgraden mellan orkestrarna åt?

Vad gäller frågan om den totala kostnaden för staten sedan Gävle symfoniorkester startade (fråga 5) så har utredningstjänsten inte möjlighet att besvara den frågan.

 Hur länge har Gävles symfoniorkester funnits?

Gävle symfoniorkester hade sin första konsert den 16 januari 1912.

När övergick ansvaret till Gävle kommun?


År 1999 övergick ansvaret för orkestern till Gävle kommun.

Vilka statliga bidrag erhåller Gävle kommun för symfoniorkestern?


Gävle Symfoniorkester ansöker inför varje nytt år omVerksamhetsbidrag till regional musikverksamhet” från Kulturrådet. För år 2011 uppgick bidraget till ca 14 mnkr.

Vad är den återstående kommunala kostnaden för Gävle symfoniorkester per år?


Under år 2011 fick Gävle Symfoniorkester ett kommunalbidrag på ca 28 mnkr, inklusive orkesterns del av lokalhyran i Konserthuset.

Vad har den totala kostnaden varit för Gävle kommun sedan den övertog kostnadsansvaret för symfoniorkestern?


Under åren 1999 till 2011 har Gävle kommuns bidrag för Gävle Symfoniorkester uppgått till ca 284 mnkr inklusive lokalhyran i Konserthuset för orkesterns del.

 Vad är Gävle kommuns kostnad för driften av konserthuset i Gävle?

Under år 2011 fick Gävle Konserthus ett kommunbidrag på ca 13 mnkr vilket även inkluderar ”husets” del av lokalhyran av Konserthuset

Vad har den totala kostnaden för Gävle kommun varit sedan konserthuset togs i drift?


Gävle Konserthus togs i drift år 1998. Den totala kostnaden för Gävle Kommun under åren 1998 till 2011 har uppgått till ca 168 mnkr

 Hur många biljetter säljer Gävle symfoniorkester per år och hur många biljetter säljer de övriga symfoniorkestrarna per år. Hur skiljer sig självfinansieringsgraden mellan orkestrarna åt?

Vad gäller biljettförsäljning och självfinansieringsgraden för övriga orkestrar än Gävle symfoniorkester så redovisas det under respektive symfoniorkester nedan i den mån uppgifter har fåtts fram.


Det totala antalet personer som besökt Gävle Symfoniorkesters konserter under år 2011 är 26 289 personer. I den summan räknas försäljning och fribiljetter i Gävle Konserthus samt övriga spelplatser i landet som Gävle Symfoniorkester framfört sina konserter i.


Vilka orter i Sverige har en symfoniorkester och hur ser fördelningen ut mellan kommunens kostnad och statens kostnader för dem?


Andra symfoniorkestrar i Sverige


Enligt Sveriges yrkesmusikerförbunds (SYMF) hemsida (www.symf.se) finns följande orkestrar, förutom Gävles som beskrivs ovan, som har symfoniorkester i sitt namn. Det finns annars olika typer av orkestrar såsom t.ex. sinfionetta och kammarorkester runt om i Sverige. 


Göteborgs symfoniker


Göteborgs Symfoniker är ett bolag inom Västra Götalandsregionen.
 

a) Hur många biljetter säljer symfoniorkestern per år?

Det säljs 130 000 biljetter per år.
 

b) Hur finansieras orkestern?

Finansieringen består av skattemedel från Västra Götalandsregionen samt biljettintäkter och en viss del sponsring.


Helsingborg Symfoniorkester

Helsingborgs Symfoniorkester (HSO) grundades 1912.


a) Hur många biljetter säljer symfoniorkestern per år?

Det säljs ca 22 000 biljetter till deras konserter + ca 6 500 biljetter till barn/skolkonserter vilka i flesta fall är gratis för barnen. Därtill säljs ca 2 500 biljetter till deras regionala konserter.
 

b) Hur finansieras orkestern?

Symfoniorkestern finansieras till största delen med bidrag: 59 procent från kommunen, 23 procent från Statens kulturråd, knappt 5 procent från regionen samt 13 procent egenfinansiering. I kommunens bidrag ingår hyreskompensation för höjda hyror pga. renoverat konserthus.
 

Malmö symfoniorkester


Malmö Symfoniorkester föddes i Malmö 1925 och har verkat som renodlad symfoniorkester sedan 1991. Malmö Symfoniorkester är ett kommunalt aktiebolag och bedriver en av Malmö Stad, Staten och Region Skåne offentligt bidragsstödd konsertverksamhet.

Inget svar har inkommit på frågorna om biljettförsäljningen och finansieringen.

 Norrköping Symfoniorkester

SON grundades 1912 och har idag 85 musiker.

 a) Hur många biljetter säljer symfoniorkestern per år?

År 2010 såldes 21 679 biljetter samt 2 646 fribiljetter (gäster, marknadsföring, PR, produktionsbiljetter etc.). Totalt såldes 24 325 biljetter.


År 2011 såldes 20 097 biljetter samt 3 414 fribiljetter (gäster, marknadsföring, PR, produktionsbiljetter etc.). Totalt såldes 23 511 biljetter.


b) Hur finansieras orkestern?

Norrköpings symfoniorkester finansieras i huvudsak av allmänna medel. Huvudägare är Norrköpings kommun, statlig finansiering får orkestern genom Statens kulturråd, i övrigt medel från Regionförbundet Östsam samt en mindre del från Linköpings kommun. Orkestern har även en del egna biljettintäkter, som uppgick till 11 procent 2010 samt 9 procent 2011.


Sveriges radios Symfoniorkester


Inväntar svar från Sveriges Radio. Utredningstjänsten redovisar dessa uppgifter separat så snart de inkommit. 
 

Symfoniorkestern vid Norrlandsoperan


Inget svar har inkommit på frågorna om biljettförsäljningen och finansieringen.


Östgötamusiken - Östgöta Blåsarsymfoniker


Östgötamusiken är en länsmusikorganisation som bedriver orkestermusik med Östgöta blåsarsymfoniker.


a) Hur många biljetter säljer symfoniorkestern per år?

Symfoniorkestern når en total publik om ca 55 000 per år med östgötamusiken. I orkesterns abonnemangsserie ingår sju konserter med en abonnemangspublik om ca 600 personer + ca 300 lösbiljetter per tillfälle.


b) Hur finansieras orkestern?

Verksamheten finansieras av Kulturrådet, Landstinget och de två största kommunerna samt produktionsintäkter såsom gage och biljettintäkter.


2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan inte utläsa 452 miljoner annat än att du skriver det. Däremot kan man utläsa 168 miljoner mellan 98-11 alltså 13-14 år beroende på räkenskapsår. En kostnad på 12-13 mille per år. Samt 28 miljoner per år till symfoniorkestern. Lägger du ihop det här på ngt vis? Man byggde/renoverade, räntade och avskrev för dessa "pengar" utgår jag ifrån. Sen finns det obegripliga hyror från sympfoniorkestern till konserthuset och "husets" hyra till konserthuset. Är konserthuset en självständig enhet? Man brukar inte bygga konserthus av anledningen att man ska förbättra företagsklimat. Man brukar ha det till att spela orkestermusik i. Att ställa det mot utbildning är en mer rimlig jämförelse. Jag ger dig bakläxa. Dina åsikter kan mycket väl vara väl underbyggda, men det finns ingen röd tråd. Att sen kasta ur sig 452 miljoner är ju att försöka få effekt. Hur många saker mäter man i 12årsperioder. Försök igen och försök verkligen den här gången. Kanske en ekonom på kommunen kan hjälpa dig.

Mvh Lars Eriksson Ljusdal

Anonym sa...

***Förlåt*** stavade symfoniorkestern "sympfoniorkestern" Jag känner mig smutsig.