INBJUDAN TILL LUNCHSEMINARIUM den 25 februari i partimatsalen: Hur påverkar husdjur välmåendet hos människor?

 

INBJUDAN TILL LUNCHSEMINARIUM den 25 februari i partimatsalen:   Hur påverkar husdjur välmåendet hos människor?

 Husdjur spelar en viktig roll i människors liv och i samhället i stort. De bidrar till psykiskt och fysiskt välmående, social gemenskap och livskvalitet för människor i alla åldrar. Samtidigt ser vi att kostnaderna för att ha husdjur ökar, vilket påverkar både djurägare och möjligheten att upprätthålla en hög djurvälfärd.Hur påverkar relationen mellan människa och djur vårt samhälle? Vilken betydelse har tillgänglighet till djursjukvård för djurvälfärden?

Hur samspelar veterinärprofession, försäkringssystem och djurägare i den svenska modellen? Och vilka strukturella lösningar kan bidra till att husdjurshållning inte blir en klassfråga?

 Vid seminariet presenteras forskning, professionella perspektiv och systemförståelse som tillsammans ger en saklig och vetenskapligt grundad bild av nuläget och möjliga vägar framåt.

Medverkande:

 Lina Roth

Professor i etologi, Linköpings universitet
Varför relationen mellan människa och djur är grundläggande för samhället

Agneta Egenvall
Professor, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Höga ambitioner för djurvälfärd och betydelsen av tillgänglighet till vård

Henrik Rönnberg
Professor, SLU och ordförande Sveriges Veterinärförbund
Djursjukvårdens utveckling, kostnadsdrivare och djurvälfärd i praktiken

Lotta Möller Koivisto
Chefsveterinär, Agria Djurförsäkring
Den svenska djurförsäkringsmodellen och dess betydelse för tillgänglighet och djurvälfärd

Cecilia Dannborg Wilson
Ordförande, Zoobranschens Riksförbund (Zoorf)
Strukturella lösningar för en långsiktigt hållbar husdjurshållning,
inklusive frågan om moms på djurfoder

Praktisk information

Datum: 25 februari
Tid: 11.45–13.15
Plats: Partimatsalen, Riksdagen. 

Anmälan:
Anmälan sker till lars.beckman@riksdagen.se
senast 20/2
Antalet platser är begränsat.

 

Värd:
Jennie Wernäng, (M) Lars Beckman (M)

 

 

Nej, Sverige utvisar inte ensamma bebisar.

 Nej, Sverige utvisar inte ensamma bebisar.

Det är en myt som sprids för att väcka känslor – inte för att beskriva verkligheten.

I Sverige skiljs inte barn från sina föräldrar av myndigheterna. När en familj får avslag är utgångspunkten självklar: familjen lämnar landet tillsammans. Och barn som föds här blir inte automatiskt svenska medborgare.

Sverige har en av världens mest rättssäkra asylprocesser. Den som söker asyl får sin sak prövad individuellt, noggrant och i flera instanser, med full rätt att överklaga. Ett avslag är inte godtyckligt – det är resultatet av en rättslig prövning. Asylrätten ska värnas, men den förutsätter också att beslut som fattas faktiskt gäller. Annars urholkas hela systemets legitimitet.

Samtidigt pausas idag alla utvisningar till Iran. Det visar att Sverige kan kombinera en stram migrationspolitik med humanitet när läget kräver det.

Arbete i Sverige ska bygga på tydliga och rättvisa regler. Den som har rätt kompetens och uppfyller kraven är välkommen att arbeta här. Men asylsystemet ska inte användas som en genväg till arbetsmarknaden. Därför är det rimligt att den som fått avslag återvänder hem och söker arbetstillstånd därifrån – på samma villkor som alla andra. Regler ska gälla lika för alla. Det är själva grunden för rättvisa.

De så kallade ”tonårsutvisningarna” är ytterligare ett exempel på hur debatten ofta förvanskas. Vid 18 års ålder är man juridiskt vuxen – i Sverige och i hela västvärlden. Då krävs egna skäl för att stanna. Det är inget konstigt. Det är konsekvent, rättssäkert och nödvändigt.

Regeringen arbetar nu med ett rimligt undantag för gymnasiestuderande så att de kan avsluta sin utbildning. Det är ett uttryck för ansvar – inte för gränslöshet. Men efter avslutade studier gäller samma princip som alltid: den som saknar laglig rätt att stanna ska återvända.

För mig är detta kärnan i migrationspolitiken: att värna asylrätten genom att också värna reglerna. Utan tydliga gränser, inga fungerande skydd. Utan krav, ingen integration.

Utan ansvar, inget förtroende.

Sverige behöver en stram, rättvis och långsiktig migrationspolitik. Inte för att stänga dörren för människor i nöd – utan för att säkerställa att systemet fungerar, att integrationen lyckas och att Sverige förblir ett land där både rättigheter och skyldigheter tas på allvar.

Applåderar C V MP S fortfarande för deras kärnkraftsavveckling?

 Jag satt i kammaren den 22 januari 2020 när vi röstade om kärnkraften. Med en röst övervikt så röstade V MP S C igenom att Ringhals skulle läggas ned.174 röster mot oss 173 som röstade emot nedläggningen. 

Ledamöterna från de röda partierna applåderade över det historiska beslutet.

Konsekvenserna av V MP S C gemensamma energipolitik är att Sverige har gått från ett av världens mest stabila och pålitliga energisystem till ett närmast väderberoende energisystem så nu när det blir klart och kallt - utan vind så skenar din elräkning. 

Det här håller vi nu på att lösa genom att återbygga upp kärnkraften igen. Det är självklart att Sverige måste ha ett energisystem som levererar el 24/7 365 till rimlig priser. Sverige ska alltså ha fossilfri energiproduktion som är planerbar. 

Hade Sverige haft en journalistkår som vill granska även socialdemokrater så hade media nu ställt de 4 röda partierna till svars. Man hade ju kunnat fråga länets riksdagsledamöter från  C och S som applåderade beslutet om att lägga ned Ringhals om de fortfarande tyckte det beslutet var bra nu när även de ser konsekvenserna av sitt beslut. De konsekvenser som vi andra varnade för. Skyhöga elräkningar där hushållen går på knäna på grund av socialdemokraternas politik.

Mobilitetssamtal i Gävle den 20 februari. Kom gärna förbi och prata om hur transportsektorn kan stärkas!

 Kommer du på ett intressant mobilitetssamtal i Gävle den 20/2?

Datum: 20 februari Tid: 11:30-13:00
Plats: Drottninggatan 18, Gävle (Dospace)

Det serveras enklare förtäring från kl 11:30 och programmet drar sedan igång kl 11:45

Programmet ser ut som följande (ungefärliga tider):

11:45 Dan Nygren, Svenskt Näringsliv i Gävleborg, välkomna!

11:50 Susanne Florentin (moderator) och Anders Josephsson, Transportföretagen (moderator), kort introduktion.

11:55 Teodor Johansson, Transportföretagen rapportförfattare till ”Åka eller bråka?”

12:05 Joakim Tuvér, Gävle Fjärrfrakt, samtal med moderator om regelkrångel i praktiken.

12:25 Politisk panel, Lars Beckman (M), riksdagsledamot, Anders Ekman (C), ordförande, samhällsbyggnadsnämnden, Gävle om hur transportsektorn kan stärkas och hur regelkrångel kan hantera lokal, regional och nationellt

12:45 Tid för frågor och diskussion

13:00 Avslutning

https://transportforetagen.ungapped.io/Events/689ce490-2fe4-4e68-9f35-4043c2b040d7

 

Regeringen föreslår utökat tjänstemannaansvar För att skärpa det straffrättsliga tjänstemannaansvaret föreslår regeringen i en lagrådsremiss att ett nytt brott ska införas, missbruk av offentlig ställning, och att minimistraffet för grovt tjänstefel ska höjas. Kampen mot korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan är en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna samhälle. Sveriges offentliga institutioner, från statliga myndigheter till kommunala nämnder, har stor makt och påverkar medborgarnas vardag. Det är ett enormt förtroende och om den makten missbrukas måste det få konsekvenser. – De allra flesta tjänstemän och politiker som jobbar i stat och kommun arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De förtjänar respekt, uppskattning och ett starkt skydd mot yttre hot och påverkan. Tyvärr finns det också de som missbrukar sin ställning för egen eller andras vinning. Så får det inte fortsätta. Med ett utökat tjänstemannaansvar stärker vi Sveriges motståndskraft mot korruption och maktmissbruk och medborgarnas förtroende för det offentliga. Hårt arbetande människor betalar inte skatt för att offentliganställd ska missbruka sin position för egen vinning eller för att gynna kriminella, säger justitieminister Gunnar Strömmer. Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken. Brottet tar sikte på alla som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning genom att agera, eller låta bli att agera, för att ge sig själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas. Bestämmelsen omfattar både tjänstemän och folkvalda, och agerandet behöver, till skillnad från vad som gäller för tjänstefelsbrottet, inte vara kopplat till myndighetsutövning. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år. Även ett grovt brott föreslås, med straffet fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens allvar föreslår regeringen dessutom att minimistraffet för grovt tjänstefel ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.