Tillväxt, jobb och sammanhållning i fokus. I vårbudgeten
presenterar regeringen satsningar som uppgår till 5 miljarder 2015 och
successivt ökar till 8 miljarder 2018, finansierade krona för krona. De kommer
att följas av fler alliansförslag i samband med höstens val, skriver
finansminister Anders Borg i dag på DN Debatt.
I dag, onsdag, presenterar regeringen den ekonomiska
vårpropositionen. Det är den 16:e budgetproposition och ekonomisk
vårproposition som alliansregeringen lägger på riksdagens bord. Huvuddelen av
dessa har tagits fram under år som präglats av den djupaste globala ekonomiska
krisen sedan 1930-talet. Detta har varit vägledande för politikens riktning -
att stötta jobben - och understrukit behovet av en regering som tar ansvar för
offentliga finanser. Svensk ekonomi är starkare än 2006 och starkare än
jämförbara länder. Nu ställs stora krav på politiken för att klara av
nödvändiga reformer för tillväxt och jobb inom ramen för hållbara offentliga
finanser som kommer tillbaka till balans och överskott.
Den utdragna internationella lågkonjunkturen bedöms nu klinga av
och det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi. Tillväxten väntas bli
2,7 procent i år och 3,3 procent nästa år. Risken för en svagare internationell
utveckling är alltjämt betydande även om den har minskat något jämfört med för
ett år sedan. Det råder osäkerhet om det europeiska banksystemet och förmågan
att stötta det vid en kris. Utvecklingen kan även väsentligt försvagas om
situationen i Ukraina allvarligt skulle förvärras.
Den förväntade återhämtningen gör att finanspolitiken går in i en
ny fas. När konjunkturläget förbättras avtar successivt behovet att med
finanspolitiken stötta jobben. Den svenska ekonomin har genom åren visat stor
motståndskraft när finans- och skuldkrisen tyngt världsekonomin. En viktig
förklaring till att Sverige klarat krisen bättre än de flesta jämförbara länder
är att vi före krisen hade byggt upp stora överskott i de offentliga
finanserna. Vi ska nu återigen bygga upp skyddsvallarna runt svensk ekonomi och
återvända till överskott. Det är avgörande för att vi också vid nästa kris ska
kunna värna jobb och välfärd. Som en liten och öppen ekonomi är vi ständigt
sårbara för ekonomiska orkaner som sveper över världen. Dessutom har Sverige
ett av Europas största banksystem och hushållen är högt skuldsatta, vilket ökar
sårbarheten ytterligare. Det ställer krav på starka skyddsvallar.
Behovet av skyddsvallar kommer framöver att vara större än
tidigare eftersom offentliga finanser i omvärlden är i betydligt sämre skick i
dag och de kommande åren. Skuldnivåerna har ökat kraftigt bland världens
ledande ekonomier sedan finanskrisen inleddes. I eurozonen uppgår den i dag
till 90 procent av BNP. I USA och Japan har de stigit till 100 respektive 240
procent. Det ska jämföras med Sverige under 1990-talskrisen då skulden steg upp
till över 70 procent vilket begränsade politiken kraftigt. När nästa kris
inträffar, för det vet vi att den förr eller senare gör, kommer möjligheten för
världens länder att motverka den med aktiva åtgärder vara mindre än vid
tidigare kriser. Sverige kan därmed inte räkna med någon tydlig draghjälp från
omvärlden.
Detta är tydliga motiv till varför överskottmålet ska ligga fast
under nästa mandatperiod. Det finansiella sparandet bör därför, i enlighet med
nuvarande prognos, återvända till överskott på över 1 procent när
resursutnyttjandet går mot balans 2018. Detta gäller under förutsättning att
ingen ny allvarlig störning drabbar ekonomin som gör att finanspolitikens
inriktning kan behöva omprövas.
Enligt Finansdepartementets prognos når den offentliga sektorns
finansiella sparande gradvis når balans 2016 och förstärks till 1,2 procent av
BNP 2018. Det krävs dock att den ännu relativt svaga återhämtningen får fäste
och fler kommer i arbete. En förändrad inriktning på finanspolitiken med
kraftiga skattehöjningar på jobb och transporter som för att finansiera höjda
nivåer och minskade kontroller i bidragssystemen skulle allvarligt hota
återhämtningen, både på arbetsmarknaden och av offentliga finanser. Sverige
skulle därmed hamna i en avsevärt sämre sits inför kommande år.
Regeringen har under krisen stöttat jobben med både temporära
stimulansåtgärder och åtgärder som långsiktigt förbättrat
tillväxtmöjligheterna. Detta har gjort att Sverige haft en mer gynnsam
utveckling på arbetsmarknaden jämfört med jämförbara länder. Antalet
sysselsatta har ökat snabbare än i nästan alla jämförbara länder och är över
250.000 fler i dag än 2006. Sverige har nu tillsammans med Nederländerna högst
sysselsättningsgrad i EU. Utanförskapet har samtidigt, trots krisen, minskat
med uppemot 200.000 personer sedan 2006. Sedan 2006 har resurserna till vård,
skola och omsorg ökat mer än vad som krävs för att kompensera för stigande
priser och löner och mer än vad som krävs för att möta den demografiska
utvecklingen.
Att Sverige klarat krisen, arbetsmarknaden och tillväxten bättre
än de flesta jämförbara länder förtar inte utmaningen framöver. Vi presenterar
i dag den ekonomiska vårpropositionen med reformer som framför allt syftar till
att öka kunskapen för att stärka arbetskraften och därmed den långsiktiga
sysselsättningen. Satsningarna uppgår till 5 miljarder kronor 2015, och ökar
successivt till 8 miljarder kronor 2018. De finansieras krona för krona med
bland annat höjd skatt på alkohol, tobak och fordon, samt en begränsning av
avdraget för privat pensionssparande som från och med 2016 slopas helt.
Framöver väntar nu ett intensivt arbete med att arbeta fram
förslag som Alliansen avser presentera i samband med höstens val. Det handlar
om att slå in på en stabil väg framåt där tillväxt, jobb och välfärd kan
stärkas och komma fler till del:
Jobben. Att slå vakt om drivkrafter för att arbeta och stärka
arbetskraften är avgörande för ökad sysselsättning. Satsningar på kunskap, förbättrade
villkor för företag att växa och en bättre matchning är centrala utmaningar
framöver. Därför avser vi gå fram med förslag som stärker arbetskraften och
möjligheten att anställa. Det pågår ett intensivt arbete för att ytterligare
stötta dem som står långt ifrån jobb och för att förenkla för företag. Så kan
Sverige utvecklas ytterligare under åren framöver.
Tillväxtinvesteringar. För att Sverige fortsatt ska vara ett land
som framgångsrikt kan konkurrera internationellt är det centralt att prioritera
investeringar som stärker långsiktig tillväxt. För att arbetsmarknaden ska
fungera bättre och för att dämpa risken för en på sikt ohållbar
bostadsprisutveckling och skuldökning bland hushållen är det viktigt att
bostäderna blir fler.
Sammanhållning. Alla ska få del av den tillväxt och välfärd som
skapas. Fortsatta satsningar på skolan är prioriterat. För att minska den
ekonomiska utsattheten och värna sammanhållningen och ett samhälle som håller
ihop avser regeringen att fortsätta genomföra åtgärder riktade till grupper med
svag ekonomi eller större försörjningsbörda.
Stabilitet och motståndskraft mot kriser är avgörande för tillväxt
i Sverige. Alliansen tar ansvar för en hållbar inriktning där jobben kan bli
fler och välfärden komma alla till del. Överskottsmålet är centralt för att
möta framtidens utmaningar. Det ger oss de skyddsvallar vi behöver för att
värna jobb och välfärd i turbulenta tider.
Anders Borg (M)
finansminister
Länk till artikeln:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar