Ekonomisk vårproposition: bättre förutsättningar för
fler i arbete
Fortsatt krisbekämpning. I vårpropositionen satsar
regeringen sammantaget ytterligare cirka tre miljarder för de kommande två åren.
Regeringen räknar med att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget för att
dämpa krisens inverkan på sysselsättning och produktion, skriver finansminister
Anders Borg (M).
När alliansregeringen i dag presenterar den ekonomiska
vårpropositionen för 2013 är det mot bakgrund av dämpad internationell
konjunktur och fortsatt stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden. Den svenska
tillväxten bromsade in under 2012 när oron i omvärlden på nytt tilltog. För åren
2013 och 2014 väntas BNP utvecklas svagt: 1,2 procent respektive 2,2 procent.
Det innebär att arbetslösheten stiger något, upp till 8,4 procent 2014.
Arbetslösheten har ökat sedan krisen inleddes och är i dag hög. Svag
internationell efterfrågan, en stärkt krona, en hårdnande internationell
konkurrens och den ekonomiska osäkerheten som bidrar till högt hushållssparande
utgör tillsammans motvind för svensk ekonomi som försvårar för en normalisering
av tillväxten. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är stor och
riskerna för en sämre utveckling överväger. Det handlar bland annat om att det i
euroområdet råder fortsatt stor osäkerhet om hur den statsfinansiella krisen
kommer att utvecklas. Politisk oro i flera euroländer kan leda till att
turbulensen på de finansiella marknaderna återkommer. I hanteringen av krisen i
euroområdet är dessutom många parter inblandade, alltifrån enskilda länders
regeringar till institutionella och privata långivare. Att väga samman dessa
intressen har visat sig vara svårt och avgörande beslut har många gånger dragit
ut på tiden. Detta har medfört att utvecklingen av krisen i euroområdet varit
svår att förutse och att den tidvis orsakat en betydande oro på de finansiella
marknaderna.
Kraften i den internationella krisen, den värsta sedan
1930-talets depression, gör att Sverige sett till finansdepartementets prognos
väntas ha en period från 2008 om minst nio år med lågt resursutnyttjande.
Sverige har samtidigt genom krisen visat motståndskraft. Som få andra länder i
Europa har vi förmått öka sysselsättningen och samtidigt värna starka offentliga
finanser och trygga sammanhållningen. Åtgärder har presenterats för att
förhindra att människor lämnar arbetskraften när jobben blir färre. Sedan 2006
har sysselsättningen ökat med 200 000 personer.
Den förda politiken har bidragit till att tillväxten och
sysselsättningen har utvecklats bättre i Sverige än i de flesta andra EU-länder.
Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU, med en låg och
trendmässigt sjunkande skuld. Det är centralt att fortsätta värna Sveriges
starka position för att kunna möta effekterna av den försvagade konjunkturen i
omvärlden.
När andra länder nu tvingas till tuffa nedskärningar
för att sanera sina offentliga finanser kan vi stärka Sveriges konkurrenskraft
med långsiktigt riktiga åtgärder för att fler ska komma i jobb och för varaktigt
högre tillväxt. I ett läge med hög och stigande arbetslöshet och där det
samtidigt finns ett stort förtroende för de offentliga finanserna, såväl bland
företag och hushåll som på finansmarknaderna, bör finanspolitiken dämpa
effekterna på arbetsmarknaden och skapa gynnsamma förutsättningar för att en
återhämtning ska komma till stånd och växa sig stark. Regeringen satsade därför
23 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2013 i syfte att stimulera
ekonomin och stärka tillväxtförutsättningarna.
I vårpropositionen presenterar regeringen nu ytterligare
satsningar för att dämpa krisens effekter och motverka att den höga
arbetslösheten biter sig fast: 12 400 extra utbildnings- och praktikplatser
under både 2013 och 2014, ytterligare 700 miljoner kronor till drift och
underhåll av järnväg under 2013, samt 40 miljoner kronor per år till regionalt
tillväxtarbete under 2013 och 2014. Sammantaget gör regeringen satsningar på
cirka 3 miljarder kronor för de kommande två åren, varav den större delen under
2013.
Den ekonomiska utvecklingen och den expansiva
politiken gör att Sverige under några år väntas ha ett begränsat underskott. Det
är förenligt med överskottsmålet som innebär att det finansiella sparandet bör
ligga på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel och under denna nivå i
lågkonjunktur för att kunna motverka lågt resursutnyttjande och hög
arbetslöshet. Det förutsätter att åtgärderna inte riskerar förtroendet för de
offentliga finanserna. Det finansiella sparandet ska i enlighet med
överskottsmålet gradvis återgå till 1 procent i takt med att resursutnyttjandet
blir mer balanserat. Det finansiella sparandet väntas vara nära balans 2015 och
nå över 1 procent året därefter.
Inriktningen ligger fast. Krisen ska fortsatt bekämpas. Det
handlar om att fortsätta möta den utdragna lågkonjunkturen med en ansvarsfull
finanspolitik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande,
tillväxt, välfärd och sammanhållning med insatser som stöder återhämtningen,
samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas.
Regeringens samlade bedömning är att det finns ett
visst utrymme för att föreslå ytterligare åtgärder i höstens budget som dämpar
krisens inverkan på sysselsättning och produktion. Få andra länder har detta
utrymme att skjuta in energi och dämpa den stigande arbetslösheten. Hur stort
utrymmet för ytterligare åtgärder är får prövas slutligt i höst. I fokus för
arbetet med höstens budget står: Bättre förutsättningar för fler i arbete,
särskilt för de många unga och utrikes födda som har svårt att etablera sig på
arbetsmarknaden. Vi vill fortsätta satsa på utbildningsområdet och återupprätta
kunskapslinjen i skolan. Vi ska stärka svensk konkurrenskraft och öka tillgången
på bostäder. Vi vill att Sverige ska fortsätta föra en ambitiös miljö-, klimat-
och energipolitik och fortsätta att stärka rättsväsendet. Och vi ska fortsätta
att arbeta för en bättre och mer tillgänglig välfärd med hög kvalitet för alla.
Det svenska samhället ska hålla ihop.
Anders Borg, finansminister (M)
Här kan du ladda ner vårpropositionen i sin
helhet:
Länk till artikeln på DN:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar