Sidor

söndag 29 juni 2014

El-hockey med RBU i Almedalen på tisdag. Kom gärna och heja på oss Moderater!


På tisdag kommer Nya Moderaterna att spela El-hockey med RBU och är du i Almedalen på tisdag så får du gärna komma och heja på oss :)

Det gäller för oss att göra fler mål är för de andra lagen. Nu vet jag av egen erfarenhet att det är ruskigt svårt men vi ska i alla fall försöka.


 
Deltagande lag
Speltid
Spelare
1.
Miljöpartiet
 
10.00 - 10.30  
1) Gustaf Fridolin, Språkrör
2) Magda Rasmusson, Språkrör, Grön Ungdom
3) Matilda Westerman, Pressekreterare Gustav Fridolin
2.
Näringslivet
10.30 - 11.00
1) Stefan Forsgren, Direktör, Sjukvårdsservice & Äldreomsorg, Sodexo
2) Andre Skagervik, Marknadschef, Otto Bock Scandinavia
3) Marika Philipson, VD, Särnmark Assistans
4) Boo Ehlin, Global Presschef, SCA
3.
Lokalpolitiker från Gotland
11.00 - 12.00
1) Lena Stenström, (MP) Ledamot i Socialnämnden
2) Stefan Wramner, (M) Oppositionsråd, Region Gotland
3) Leif Dahlby (S) Vice ordförande, Hälso- och sjukvårdsnämnden
4.
Lunch
12.00 - 13.00
Lunch
5.
Folkpartiet
13.00 - 13.30
1) Erik Ullenhag, Integrationsminister
2) Linda Nordlund, Ordförande, Liberala Ungdomsförbundet
3) Makan Afshinnejad, Pressekreterare Erik Ullenhag
6.
Centern
13.30 - 14.00
1) Per Lodenius, Riksdagsledamot, Ledamot i Kulturutskottet
2) Solveig Zander, Riksdagsledamot, Ledamot i Socialförsäkringsutskottet
3) Robert Aspegren, Förbundsstyrelseledamot i CUF
7.
Socialdemokraterna
14.00 - 14.30
1) Lena Hallengren, Riksdagsledamot, Vice ordförande i Socialutskottet
2) Meri Sandberg, Riksdagsledamot, Ledamot i Socialutskottet
3) Carin Jämtin, Partisekreterare
8.
Vänsterpartiet
14.30 - 15.00
1) Lars Ohly, Riksdagsledamot, Ledamot i Kulturutskottet
2) Eva Olofsson, Riksdagsledamot, Ledamot i Socialutskottet
3) Rosanna Dinamarca, Riksdagsledamot, Ledamot i Utbildningsutskottet
9.
Kristdemokraterna
14.30 - 15.00
1) David Lega, Kommunalråd, Göteborg
2) Emma Henriksson, Riksdagsledamot, Gruppledare
3) Andreas Carlsson, Riksdagsledamot, Ledamot i Finansutskottet
4) Anders Sellström, Riksdagsledamot, Ledamot i Arbetsmarknadsutskottet
10.
Moderaterna
15.00 -15.30
1) Lars Beckman, Riksdagsledamot, Ledamot i Skatteutskottet
2) Saila Quicklund, Riksdagsledamot, Ledamot i Socialutskottet, Ordförande i  
     Moderata kvinnoförbundet
3) Gunnar Axen, Riksdagsledamot, Ordförande i Socialförsäkringsutskottet

Gå gärna in och rösta i diktkampen på Nyheter24

På nyhetsportalen Nyheter24 pågår det nu en omröstning om vilket Sverige som du vill se efter valet, i form av en dikttävling mellan mig och kombattant på twitter - Markus Mattila. Gå gärna in och rösta :)

lördag 28 juni 2014

Statsminister Fredrik Reinfeldt varnar för kaos med en ev mörkröd regering






Nu rasar till och med ledande socialdemokrater mot v mp s styrda Gävle kommun!


Nu rasar till och med den ledande socialdemokraten @SiggeManzanares mot mp v s styrda Gävle kommuns agerande #svpol

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/traden-stoppar-tivolit


torsdag 26 juni 2014

Systembolaget har gjort en särskild hylla för V och MP : )






Kom gärna till Ockelbo imorgon eller på Lördag!


På vilket sätt vill du utveckla Gävleborg och Sverige? Kom gärna till Nya Moderaternas tält på Ockelbo marknad och berätta, eller kom bara förbi på en fika. Jag finns i vår monter delar av fredag och lördag. Vi ses!


Finansminister Anders Borg i riksdagsdebatten om den ekonomiska politiken

Finansminister Anders Borg i riksdagsdebatten om riktlinjer för den ekonomiska politiken #svpol #Sverige #alliansen




Glädjande utveckling att fler har råd med semester - trots nyheten i statliga SVT igår...

För den som lyssnar på Sveriges Radio Ekot, och ser på SVT Nyheter så kan man lätt tro att Sverige är ett sämre land idag jämfört med 2006. Den som däremot hämtar sin inspiration från SCB, och den knastertorra statistik som SCB dagligen levererar så kommer ett helt annat Sverige att redovisas. Verkligheten.

Igår var SVT Nyheter megafon åt LO, som kampanjar åt S. De påstod att antalet kvinnor som inte hade råd att åka på semester hade ökat , och SVT förde glatt budskapet vidare. Nu hade dock SVT lite otur för samma dag så kom SCB med statistik om hur det verkligen ligger till.

SCB skriver;

"Sammanboende med barn tycks resa på semester i större utsträckning än ensamstående med barn, en skillnad som dock inte är statistiskt säkerställd. Bland ensamstående kvinnor med barn gjorde 57 procent en semesterresa 2013, jämfört med 50 procent 2010. Motsvarande andelar bland sammanboende kvinnor med barn är 64 respektive 60 procent"

Frågan är varför SVT undviker att berätta om den verklighet som SCB redovisar men istället är megafon till S kampanjorganisation LO? Beror det på politiska preferenser eller beror det på inkompetens hos SVT? Att man helt enkelt inte hittar till SCB hemsida, eller tar del av deras olika pressmeddelanden?  Oavsett vilket så är det ett allvarligt hot mot demokratin och de allmänna valen när nyheter vinklas allvarligt, eller inte berättas av de statliga mediaföretagen. Hur ska väljarna kunna fatta ett beslut när inte verkligheten beskrivs som den ser ut, utan vinklas efter Alliansfritt och LO kampanjer? Nog har vi väl ändå bättre mediachefer än så här - även hos SVT och SR?

Att Aftonbladet Arbetarbladet Dalademokraten NSD mfl är en del av S kampanjmaskineri även på redaktionell plats kanske hör till logiken ett valår men SR och SVT påstår att de är opolitiska.



onsdag 25 juni 2014

Utmärkt att Uppsala Universitet och Högskolan i Gävle inleder ett ännu mer fördjupat samarbete!

Det är alldeles utmärkt att Uppsala Universitet och Högskolan i Gävle fördjupar sitt samarbete! #svpol #Gävle

http://www.arbetarbladet.se/gastrikland/gavle/fordjupat-samarbete-for-hig-och-uu



V kräver egentligen skatteökningar med ca 200 miljarder!

Här kan du se att V egentligen vill höja skatterna med närmre 200 miljarder! Läs deras särskilda yttrande och läs även s i skatteutskottets reservation!

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/201314/SkU33/








Pensionärer med låg pension är inte imponerade efter s panikutspel om 75 kr. Av alliansen har de fått 500 kr/månad i höjning

Aftonbladet (!) konstaterar att 75 kr inte gör någon pensionär särskilt imponerad efter s panikutspel idag #svpol





måndag 23 juni 2014

Alliansen vill öka tryggheten och skärpa straffen för inbrott!


= ”Vi vill öka tryggheten och skärpa straffen för inbrott” =

 
Tydlig signal. Vi vill prioritera kampen mot bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, där straffskalan är högre än i dag. Ett inbrott där inget av värde stjäls leder ofta inte till de straff man förväntar sig. Själva kränkningen är ett allvarligt brott i sig, skriver alliansens partiledare i dag på DN Debatt.

I vårt Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa sig för våld och hot. Att utsättas för brott är en av de största ofriheterna en människa kan uppleva. Vi vill att människor ska vara trygga i vardagen och att man ska kunna lita på att den som begår brott också straffas för det. Det är grunden för ett bra Sverige som kan bli ännu bättre.

Nu vill vi skärpa straffen för bostadsinbrott. Den 1 januari 2016 vill vi införa en helt ny brottsrubricering: inbrottsstöld.

 Under förra året polisanmäldes ungefär 21.000 bostadsinbrott i Sverige. Det är det brott som flest svenskar oroar sig för. Kanske särskilt nu när vi närmar oss semestertider, då många hus och lägenheter runt om i landet står tomma. Människor känner oro inför att någon tar sig in i det egna hemmet och stjäl personliga tillhörigheter. De som har råkat ut för den här typen av brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att inbrottet ägt rum.

 Vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda människor. Dagens förslag är ett viktigt steg på vägen mot att Sverige ska bli ett ännu tryggare land att leva i. I dag är det bara några få procent av de anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp.


Ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde leder ofta inte till de straff man förväntar sig. Straffen har i stället utgått mer från själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål, än den kränkning som inbrottet i sig innebär. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn, pengar eller smycken är själva inbrottet – att någon har varit inne i ens hem och inkräktat på ens egendom – ett allvarligt brott i sig.

I dag bedöms ett bostadsinbrott i regel som grov stöld. I praktiken innebär det att straffet blir fängelse i mellan sex och tio månader. Det innebär också att den som döms för första gången ofta helt slipper fängelse. Det här vill vi ändra på. Straffet för att bryta sig in i någons hem ska bli mer kännbart. Vi vill därför skärpa straffen för inbrott.


För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Vi i alliansregeringen står konsekvent upp för att brott ska straffa sig. I den trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet varje år genomför ser vi att människor i Sverige känner sig allt tryggare, men varje brottsoffer är ett för mycket. Sedan 2006 har vi satsat historiskt stora resurser på rättsväsendet. Det har gett betydligt fler och mer synliga poliser och många fler åklagare och domare. Utmed hela rättskedjan har vi förstärkt myndigheterna. Från polisen till kriminalvården. Vi ser också att brottsligheten minskar. Enligt Brottsförebyggande rådet har andelen som uppger att de utsatts för brott minskat de senaste åren – från 26 procent år 2005, till 22 procent år 2012. Det är en mycket bra utveckling. Vi vill att den andelen ska fortsätta sjunka.

 Vår förhoppning är att dagens förslag om att skapa en helt ny brottsrubricering med en högre straffskala skickar en tydlig signal till polisen och övriga rättssystemet om att bostadsinbrott ska prioriteras.

 Vid årsskiftet, när polisen omorganiseras och blir en enda nationell polismyndighet, förbättras också förutsättningarna för att bekämpa de inbrottsligor som begår många av bostadsinbrotten i Sverige. Ibland är det också internationella ligor som bryter sig in i lägenheter och hus runt om i vårt land. För att komma till rätta med det vill vi förstärka det internationella polissamarbetet. Det handlar till exempel om att i större utsträckning dela dna-register med andra europeiska länder, men även om att intensifiera arbetet mot internationella inbrottsligor på EU-nivå.

 
Med mindre än tre månader kvar till valet ser vi att frågorna kring rättsväsendet är ett av de områden där partierna på vänsterkanten är som allra mest splittrade och frånvarande. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycks totalt ointresserade av rättsfrågorna. För Miljöpartiets del handlar rättspolitiken i stället om stora nedskärningar på polisen. Vänsterpartiet vill införa halvtidsfrigivning för alla fängelsedömda, oavsett vilket brott de dömts för. I praktiken innebär det rejäla straffsänkningar för brott som grov misshandel, rån och våldtäkt. Tidigare socialdemokratiska regeringar har inte klarat av att värna rättsväsendets resurser. En gemensam rättspolitik från vänsterpartierna skulle innebära kraftiga nedskärningar, sänkta straff och minskad trygghet.

 Alliansregeringen vill fortsätta på vägen mot ett tryggare Sverige, där fler poliser och ett mer effektivt rättväsende gör att fler människor kan känna förtroende och tillit till att brott utreds och klaras upp. Dagens förslag om att skärpa straffen för bostadsinbrott är bara ett av flera steg som vi vill ta under nästa mandatperiod.

 Människor ska veta att brottslighet får kännbara konsekvenser. Följderna för den som begår ett brott ska vara snabba och tydliga. Alliansregeringen är det enda alternativet i svensk politik för ett tryggare Sverige.

 
Fredrik Reinfeldt (M)

Jan Björklund (FP)

Annie Lööf (C)

Göran Hägglund (KD)

 Länk till artikeln:


 

söndag 22 juni 2014

Bra av Sunt Förnuft att visa Villaägarna vad en S regering skulle kosta i chockhöjd fastighetsskatt!






En röst på V betyder..






12 förlorade år med socialisterna Blank och Johansson!

Imorgon är det budgetdebatt i Gävle kommunfullmäktige och det är också Carina Blank (S) och Per Johansson (S) sista budgetdebatt. Det är då dags att summera de 12 som som socialdemokraterna har haft styret i Gävle under den ledningen. Det minsta man kan säga om tiden är att det är 12 förlorade år. Man kan också vända på frågan; Vad har Blank och Johansson (S) kostat Gävleborna? Då tänker jag inte bara på alla resor utomlands som Blank och Johansson har gjort. Vissa av resorna har till och med utretts av åklagare eftersom det var en misstänkt muta, när privata Furuviksparken betalade lyxresorna till USA. Jag tänker inte heller på de 6.5 miljoner som skänktes bort av Blank (S) och övriga socialister till Furuviksparken, eller det nu dagsaktuella fallet med 25 miljoner som Blank och Johansson vill kröna sin karriär med, genom att skänka bort det till ett elitserielag. Nej, jag tänker på det usla företagsklimatet och den skyhöga arbetslösheten i Gävle. Företag efter företag, och tyvärr även institutet för byggforskningen, har lämnat kommunen. Priset för det här betalar inte företagen. De väljer alltså att lämna Gävle eller att inte etablera sig här. Priset betalar inte de S politiker som fattar usla beslut. Eva Gillström (S) dåvarande kommunalråd drev igenom beslut som har kostat Gävleborna ca 1 miljard kronor i skattekronor. Själv valde Gillström (S) att flytta från Gävle, så hon drabbades inte. Priset betalar alla de som inte får jobb, eller de som bor i Gävle som har en för hög skattenivå. Det här kommer inte att förändras av att S nu ställer upp med nya personer efter det att Blank och Johansson har suttit sina 12 år, som ger full garantipension, enligt det gamla systemet.

Det som krävs är för att vända utvecklingen är en ny kommunal ledning. Redan i valet 2010 så var det fler som röstade på alliansen än på V och S. Gävleborna är alltså inte socialister. Däremot är det viktigt att de som överväger att rösta på ett missnöjesparti som många menar är rasister istället röstar på Nya Moderaterna och alliansen. Annars är det en röst på ett fortsatt vanstyre i Gävle. Detsamma gäller för riksdagsvalet. En röst på SD kan vara en röst på S och  Stefan Löfven. Alliansen kommer aldrig att föra den perfekta politiken på alla områden (vilket inte andra regeringar heller kan göra) men i alla mätbara tal så har vi idag ett betydligt bättre Sverige än vi hade 2006. Alla har fått det bättre.

Vi som älskar Gävle vill självklart att vi ska få en ännu bättre kommun att leva i, och genom att rösta på Nya Moderaterna i kommun landsting och riksdagen så kan vi få det.Gävle och Sverige förtjänar ett alliansstyre.

Vilket samhälle vill du ha?


Läs gärna den här krönikan i Dagens Samhälle:

http://www.dagenssamhalle.se/kronika/vilket-samhaelle-vill-just-du-ha-9603



lördag 21 juni 2014

Gefle Dagblad finns som e- tidning idag

Glöm inte bort att du kan läsa @GDnyheter som e-tidning idag : ) #lördagslyx #svpol #Gävle #50skäl





onsdag 18 juni 2014

Intressant informationsträff om situationen i Syrien idag!





Nu är det dags för Stefan Löfven (S) att börja lämna besked om en gemensam röd politik! Väljarna har rätt att få veta!


I dag är det partiledardebatt i riksdagen och Sverige står starkare än på många år. Jämfört med 2006 har över 250 000 fler människor ett jobb att gå till, och det är bara början. Antalet arbetade timmar ökar och svensk ekonomi växer. Vi vill att jobben ska bli ännu fler och att vi tillsammans fortsätter att skapa mer resurser till välfärden, skriver Alliansens partiledare i Aftonbladet.

 Våra fyra partier i Alliansen förbereder oss tillsammans i god tid före valet. Mot oss står partier som saknar gemensamma förslag, men som står för en vänstersväng så skarp att den skulle ta Sverige längre ut till vänster än kanske något annat land i Europa. Socialdemokraterna drömmer sig tillbaka till gamla tiders enpartiregering, men är långt från målet om att kunna få egen majoritet. Vi tycker att väljarna förtjänar att få veta vilka partier som vill samarbeta och vilken politik de vill samarbeta om.


Vänsterpartierna aspirerar på att styra landet utan att i förväg redovisa hur och till vilket pris. Tillsammans utfärdar de löften som kostar över 60 miljarder kronor. Bara en bråkdel är finansierat. I allt fler frågor, där vi vet att det finns en djup splittring bland de tre partierna på vänsterkanten, vägrar Socialdemokraterna att ge besked. För att slippa svara börjar de i stället prata om överenskommelser över blockgränsen eller hänvisar till dyra nattliga förhandlingar efter valdagen. I riksdagens talarstol i dag kommer Socialdemokraternas Mikael Damberg att återigen ducka för befogade frågor från väljarna.
 

Vi har valt ut 15 frågor där Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är djupt splittrade och där väljarna förtjänar att få veta vad som skulle vänta med en eventuell vänsterregering. Det är dags för Stefan Löfven och Socialdemokraterna att ta väljarnas oro på allvar och börja ge besked.


1. Ska arbetstiden förkortas?

 

2. Ska svenska jobb gå till svenskar först, genom skärpta regler för arbetskraftsinvandring?

 

3. Ska Förbifart Stockholm stoppas?

 

4. Ska överskottsmålet slopas?

 

5. Ska det införas en lastbilsskatt, som beskattar avstånd men inte utsläpp?

 

6. Hur många kärnkraftsreaktorer ska stängas redan under nästa mandatperiod?

 

7. Ska friåret, med ett års bidrag för att inte jobba, återinföras?

 

8. Ska försvarsanslagen sänkas?

 

9. Från vilken årskurs ska vi ha betyg i skolan?

 

10. Hur mycket dyrare ska det bli att anställa unga?

 

11. Med hur mycket ska inkomstskatterna höjas?

 

12. Ska fastighetsskatten återinföras?

 

13. Ska restaurangmomsen höjas?

 

14. Ska Rut-avdraget slopas?

 

15. Ska barn och föräldrar inte längre ha rätt att välja skola?

 

Svenska folket har tvingats lyssna till socialdemokratiska undanflykter och bortförklaringar alldeles för länge. Ingen vet vart en eventuell vänsterregering skulle föra Sverige. Det är dags att sluta ducka.

Alliansregeringen har satt upp ett ambitiöst mål för jobben. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb år 2020. Jobben ska bli 350 000 fler. Vi kommer att presentera nya jobbförslag hela vägen fram till valet.

Vårt jobbmål bygger på fler som arbetar och kan bara nås genom att jobben blir fler. Socialdemokraterna har däremot satt upp ett arbetslöshetsmål som kan nås utan ett enda nytt jobb, genom att gömma och glömma människor i olika åtgärder och program. Vi vet var det slutar: i en politik som driver bort människor från arbetsmarknaden.

För oss är jobben viktigast. Vi förbereder oss tillsammans och går till val med gemensamma förslag för hur jobben ska bli fler och Sverige blir ett ännu bättre land att leva i.

 Fredrik Reinfeldt
Jan Björklund

Annie Lööf

Göran Hägglund

 




tisdag 17 juni 2014

Positiva signaler från Arbetsförmedlingen!

SR Ekot rapporterar om Arbetsförmedlingens nya prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden. Det är övervägande positiva signaler från dem. Politiskt kan vi aldrig vara nöjd förrän varje person som vill ha ett jobb - också får det.

SR skriver på sin hemsida:

– Jag tycker det ser ganska bra ut. Vi ser en långsamt fortsatt förbättring, enligt vår statistik, säger Mats Wadman, Arbetsförmedlingens analysdirektör.
Det är övervägande positiva tongångar när Arbetsförmedlingen i dag publicerar maj månads statistik över inskrivna, varsel och lediga platser.

Drygt 360 000 personer är i dag inskrivna som arbetslösa, vilket är ungefär 20 000 färre än förra året.

Men om antalet öppet arbetslösa stadigt minskat under våren visar siffrorna att minskningen är mer försiktig nu. Även antalet anmälda platser är fler än förra året, men ökningen var inte lika stark i maj som under februari, mars och april.

Det är också stora skillnader i landet. Arbetslösheten är lägst i regioner med stor tjänstesektor medan fler går arbetslösa i regioner dominerade av industrin.

Nu när trenden ändå går mot sjunkande arbetslöshet och fler anmälda jobb släpar vissa grupper, som exempelvis långtidsarbetslösa och funktionshindrade, efter. Där sjunker arbetslösheten inte lika snabbt. Det är ett tecken på en ekonomi på uppgång, menar Mats Wadman.

– När konjunkturen vänder och det inte är någon kraftig förändring, utan det går långsamt och blir bättre och bättre, så är det alltid så att de som får de lediga jobben är de som varit arbetslösa en kort tid och ungdomarna. Det ser vi nu, säger Mats Wadman.

RUT och ROT avdraget tas bort vid en ev olycklig s ledd regering.

I fredags hade jag en pressträff hos Städtjänst i Gävle, ett av många företag som har anställt många nya medarbetare efter det att RUT avdraget infördes. Företaget har cirka 65 anställda varav en betydande del av nyanställningarna som har skett är beroende av RUT avdraget. Rönngren Mark & Trädgård deltog också på pressträffen liksom Kusbofixaren. Alla tre företagen vittande om betydelsen av RUT och ROT avdraget och att det borde utvecklas istället för att avvecklas helt eller delvis som V S och FI kräver. Vad MP tycker vet jag inte.

Gestrikemagasinet skriver om den RUT rapport som jag har tagit fram, som visar hur många som använder avdragen och hur många nyanställningar som har skett. SR P4 Gävleborg eller SVT Gävle- Dala kom tyvärr inte till pressträffen, men de har säkert fullt upp med att vinkla nyheter på annat sätt istället... Ett valår som detta.

måndag 16 juni 2014

Bilder från invigning inseglingsrännan i Gävle Hamn


















Invigning av nya inseglingsrännan till Gävle Hamn!

VD för Gävle Hamn hälsar välkommen till dagens invigning av den nya inseglingsrännan till Gävle Hamn #svpol




lördag 14 juni 2014

Tur..

Det här citatet av Ingemar Stenmark gäller fortfarande oavsett i vilken bransch du är i : )





Jag skriver på Nyheter24 om att SVT och SR kan ordna en egen inloggning som andra mediaföretag.

Nyheter24 kan du läsa min debattartikel om hur SVT och SR enkelt kan ordna en egen inloggning för sina mediaplattformar för att betalande kunder då kan ta del av mediautbudet

fredag 13 juni 2014

Pressmeddelande om Högsta Förvaltningsrättens dom om TV och Radioavgift för datorer


Pressmeddelande


2014-06-13

 

Glädjande besked från Högsta Förvaltningsrätten om TV och Radioavgift för datorer.


För något år sedan pågick en debatt mellan mig och Radiotjänst där jag konstaterade att Radiotjänst gjorde en helt orimlig tolkning av lagen när man begärde en TV och Radioavgift för datorer Ipad och smartphones. Radiotjänst VD avvisade kritiken, och då begärde jag att Radiotjänst styrelseordförande Eva Hamilton skulle agera, vilket också avvisades.

Idag har Högsta Förvaltningsrätten lämnat ett klart besked, att Radiotjänst inte kan utkräva en TV och Radioavgift för datorer i Sverige. Ett fullkomligt logiskt besked.  Det vore nu logiskt att Radiotjänst i samråd med SVT och SR inför en funktion på sin hemsida där betalande kunder knappar in sitt kundnummer för att få tillgång till de tjänster som man vill ha betalt för.

 
-          Radiotjänst har på ett helt otillständigt sätt begärt in en avgift som man inte hade stöd för i lagen, och jag hoppas nu att alla snarast begär tillbaka sin avgift av bolaget säger Lars Beckman i en kommentar till domen.
 

-          Det var olyckligt att inte Radiotjänst styrelseordförande agerade när ledningen uppenbarligen hade tappat fotfästet förra sommaren säger Lars Beckman vidare.

 
-          Nu borde Radiotjänst i samarbete med SVT och SR ordna en inloggningsfunktion för betalande kunder genom den befintliga teknik som finns tillgänglig för att bara de kunder som vill ha utbudet från de statliga mediabolaget får tillgång till det avslutar Lars Beckman
 

Länkar:


 


 
Kontaktuppgifter:

 

Lars Beckman (M), riksdagsledamot Gävleborg

070-361 36 96

Lars.beckman@riksdagen.se

 

Politisk sekreterare åt Lars Beckman,

Marcus Morfeldt

070-247 64 85


 

Urban Ahlin (S) säger att de var emot arbetskraftsinvandring till Sverige före SD. Han har helt rätt enligt Riksdagens utredningstjänst.

Urban Ahlin (S) säger till P4 att socialdemokraterna var emot arbetskraftsinvandring före Sverigedemokraterna.  Han har helt rätt enligt Riksdagens utredningstjänst, visar den rapport som jag har beställt.

Den kan du läsa här:


Slu
 
 
Slutredovisning
ARBETSKRAFTSINVANDRING

 

Uppdragsgivaren önskar en beskrivning av hur regelverket kring arbetskrafts- invandring har sett ut från 1960-talet till idag; vilka förändringar har gjorts och vilka partier stod bakom dessa?   

Uppdragsgivaren önskar också information om hur olika fackförbund agerade när behovsprövning fanns, om det varierade mellan branscher och om det finns statistik över detta sedan 1960 och framåt.

Vidare önskar uppdragsgivaren statistik över antalet personer som fått uppe- hållstillstånd sedan 1960 på grund av arbete.

Statistik önskas över antalet arbetskraftsinvandrare som kommit till Sverige per år sedan 1960.

Hur många utrikes födda arbetade i Sverige 2012?

Hur många utrikes födda drev företag 2012 och hur många anställda har de i sina företag?

 Inledning

I den här promemorian beskrivs regelverket för arbetskraftsinvandringen sedan 1960-talet och hur arbetsmarknadsprövningen gick till innan de nya reglerna för arbetskraftsinvandringen trädde i kraft 2008. Någon statistik över fackförbundens agerande i arbetstillståndsärenden har utredningstjänsten inte hittat. Inte heller har utredningstjänsten funnit uppgifter om huruvida detta skilde sig mellan olika förbund och branscher.

Den avslutande delen svarar på frågorna om antalet utrikes födda som arbetade eller drev företag 2012.

Statistik över antalet personer som fått uppehållstillstånd på grund av arbete kommer att redovisas i bilagan till den här promemorian.

Regler för arbetskraftsinvandring från 1960-talet till i dag

Inledning

Under en lång period av efterkrigstiden var arbetskraftsinvandrarna den största gruppen bland dem som kom till Sverige, större än antalet flyktingar och anhöriginvandrare.[1] Villkoren för att kunna komma till Sverige och arbeta har delvis varierat över tiden. Förändringarna i de lagliga förutsättningarna har påverkat omfattningen och inte minst sammansättningen av dem som kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare.[2] Faktorer som också påverkar arbetskraftens omfattning är den ekonomiska utvecklingen och arbetsmarknadens efterfrågan på utländska arbetskraft.[3]

Efter andra världskriget inleddes en period av en relativt stor arbetskrafts- invandring till Sverige. Invandringen kom i första hand från de nordiska länderna men också från andra länder i Europa. 1954 skapades en gemensam arbetsmarknad för Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island, vilket innebar att nordbor inte längre behövde arbetstillstånd för att arbeta inom Norden.

I slutet av 1960-talet blev lagstiftningen mer strikt i fråga om arbetskrafts- invandring från länder utanför Norden. Den tidigare perioden med en relativt oreglerad arbetskraftsinvandring efterföljdes av en period med mer restriktiva regler för arbetskraftsinvandring.[4] Lagstiftningsmässigt är året 1968 en milstolpe; då fastslogs ett antal allmänna principer för invandringen till Sverige som skulle få betydelse under lång tid framöver. De riktlinjer och regler som antogs då kom i princip bli styrande för arbetskraftsinvandringen fram till 2008 när det nu gällande regelverket trädde i kraft.[5] Vissa justeringar av 1968 års principer gjordes dock under 1984. Det kan konstateras att de närmare förutsättningarna för att arbetskraftsinvandra till Sverige under lång tid inte framgick av lagstiftningen. Prövningen styrdes i stället till stor del av de nämnda riktlinjerna som fastslagits av riksdagen.[6]

Sedan 1960-talet och framåt har en prövning av behovet av arbetskraft utifrån ingått som ett moment vid handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd. Vid denna prövning har arbetsmarknadens parter haft en stor roll. Denna ordning ändrades genom reformen 2008, då den så kallade myndighetsbaserade arbets- marknadsprövningen upphörde. I stället blev arbetsgivarens bedömning av behovet av en rekrytering från tredjeland utgångspunkten. 

De större förändringarna av de lagliga förutsättningarna under perioden – från åren 1968, 1984 och 2008 – beskrivs nedan, liksom hur respektive förändring påverkade arbetskraftsinvandringen till Sverige. Det ska också påpekas att Sveriges medlemskap i EU 1995, liksom EU:s senare utvidgning, innebar nya förutsättningar för arbetskraftsinvandringen till landet. Detta redovisas också nedan.

Arbetskraftsinvandring under 1950- och 1960-talen


Under 1950- och 1960-talen rådde ett system som innebar att medborgare i ett stort antal länder fritt kunde resa in i Sverige och här söka uppehålls- och arbetstillstånd.[7] Under efterkrigstiden upphävdes kravet på visering i förhållande till många stater, som exempelvis Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Det blev i stort sett fritt för utomnordisk arbetskraft att resa in i Sverige för att söka anställning på plats här. När ett arbetserbjudande fanns kunde den arbetssökande ansöka om arbetstillstånd och uppehållstillstånd. de allra flesta fall beviljades. Nordiska medborgare kunde i stor utsträckning fritt flytta till Sverige. 1954 års överenskommelse om en gemensam nordisk arbetsmarknad innebar att nordiska medborgare fick rätt att fritt resa in, bosätta sig och arbeta i ett annat nordiskt land utan krav på något tillstånd.

En bidragande orsak till den förda politiken var det strukturella efterfråge- överskott på arbetskraft som rådde efter krigsslutet fram till mitten på 1970-talet, till följd av den ekonomiska och industriella expansionen samt den demografiska situationen. Den nationella sammansättningen i migrationsströmmarna till Sverige förändrades under 1960-talet. Invandringen från utomnordiska länder, framför allt Jugoslavien, Grekland och i viss mån Turkiet ökade, medan andelen från de nordiska länderna minskade.

Även om den förda politiken möjliggjorde en kraftigt ökad invandring fanns dock ett regelverk för att pröva och bevilja arbetstillstånd. Den prövning som gjordes av ansökningar har flera likheter med den som senare skulle råda. Innan arbetstillstånd beviljades gjordes en arbetsmarknadsprövning av länsarbets- nämnden där det kontrollerades att lämplig nordisk arbetskraft inte fanns anmäld hos arbetsförmedlingen. I samband med denna prövning fick de fackliga organisationerna möjlighet att yttra sig. Arbetstillstånd beviljades för ett visst yrke och i och med detta begränsades rörligheten till en viss sektor av arbets- marknaden. Tillstånd att byta yrke kunde beviljas under vissa förutsättningar. Arbetstillstånd beviljades endast för kortare tider, men förlängdes i regel. Arbetstillstånden meddelades av den centrala utlänningsmyndigheten, som fram till den 1 juli 1969 var Statens utlänningskommission (därefter Statens invandrar- verk, och efter namnbyte år 2000 Migrationsverket).

I mitten av 1960-talet kom dock den rådande ordningen under kritik. Många personer kom till Sverige utan att ha ordnat arbete och bostad i förväg, vilket skapade miserabla sociala förhållanden. Problemen förvärrades under 1966, då antalet nyanlända var ovanligt stort samtidigt som Sverige gick in i en ekonomisk lågkonjunktur. Samtidigt fanns en kritik från fackföreningsrörelsen som ifrågasatte om fortsatt invandring verkligen var nödvändig. En bakomliggande orsak till fackförbundens inställning var att man ville värna om den inhemska befolkningens sysselsättning.

Efter överläggningar om arbetskraftsinvandringen mellan representanter för de fackliga organisationerna, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Statens utlänningskommission, drog regeringen upp nya riktlinjer för en organiserad överföring av arbetskraft från utlandet. Med detta avsågs att utländska med- borgare (medborgare i Norden undantagna) som kom till Sverige för att arbeta skulle ha arbete och arbetstillstånd ordnat före inresan. De nya reglerna trädde i kraft den 1 mars 1967. Vidare fick AMS i uppdrag att vidta åtgärder för s.k. kollektiv överföring av utländsk arbetskraft, vilket ledde till att myndigheten slöt bilaterala avtal med bland annat Jugoslavien och Turkiet samt öppnade informations- och rekryteringskontor i Belgrad och Rom. 

Grundläggande principer för en reglerad invandring ­­– 1968 års lagstiftning


År 1968 antog riksdagen nya riktlinjer för invandringen i stort till Sverige och dessa lagfästes genom den nya utlänningslag och utlänningsförordning som trädde i kraft den 1 juli 1969. Lagen antogs av riksdagen i bred politisk enighet med stöd av samtliga partier.[8] 

I lagens förarbeten anför departementschefen följande under rubriken Invand- ringens omfattning:

Under efterkrigstiden har arbetsmarknadsläget i vårt land varit praktiskt taget helt bestämmande för den omfattning i vilken invandring har tillåtits från länder utanför den gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Utlänningsutredningen har på ett övertygande sätt visat att invandringens omfattning bör bestämmas med hänsyn också till möjligheterna att bereda invandrarna bostäder, utbildning, sjuk- och hälsovård, social omvårdnad i övrigt och annat bistånd. Som framgår i det följande har jag, liksom remissinstanserna, anslutit mig till utredningens uppfattning.[9]

Ställningstagandet att invandrare ska ges möjligheter att leva under samma betingelser som befolkningen i övrigt bedömdes medföra att en reglering av den utomnordiska invandringen var nödvändig. Regeln om att arbete och arbetstillstånd skulle vara beviljade före inresan i Sverige som hade tillämpats sedan 1967 skulle även fortsättningsvis gälla. Medborgare i de nordiska länderna var undantagna detta krav enligt överenskommelsen 1954.  

I övrigt fastslog förarbetena följande allmänna principer när det gäller arbetskraftsinvandring:

·         Att de s.k. marginalgruppernas situation måste beaktas när behovet av att tillföra landet arbetskraft utifrån bedömdes. Till dessa grupper hänfördes de handikappade, de gifta kvinnorna och den äldre arbetskraften. Förut- sättningarna att omskola eller flytta arbetskraft som tillhörde marginal- grupperna borde också beaktas.

·         Att man vid bedömningen av tillgången på arbetskraft inte borde förbise att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden gav fri möjlighet för arbetskraft från övriga nordiska länder att konkurrera med den inhemska arbetskraften.

·         Att arbetstillstånd i princip inte borde beviljas för anställningar som inte beräknades vara minst ett år (med undantag för exempelvis montage- arbeten och säsongarbeten).

·         Att den utländska arbetskraften inte fick tillåtas bli koncentrerad till utpräglade låglönebranscher.

·         Att prövningen av behovet av utländsk arbetskraft måste ingå som ett led i AMS och arbetsmarknadsparterna mer långsiktiga överväganden av behovet och utrymmet för utländsk arbetskraftsinvandring.

·         Att bostadsfrågan måste vara löst.

Arbetsmarknadens parters inflytande över arbetskraftsinvandringen betonas i förarbetena till 1968 års lag.[10] När det gäller formen för inflytandet anges att AMS och arbetsmarknadens parter i större utsträckning bör ange allmänna riktlinjer när det gäller läget på arbetsmarknaden, i stället för att yttra sig i varje enskilt ärende.

Beslut i fråga om arbetstillstånd skulle liksom tidigare fattas av den centrala utlänningsmyndigheten, dvs. Statens invandrarverk. Invandrarverket skulle innan ett beslut fattades höra AMS, som i sin tur remitterade ärendet till berörd facklig organisation. Invandrarverket följde sedan regelmässigt AMS:s yttrande såvitt avsåg arbetsmarknadsskälen.[11]

De skärpta riktlinjerna från 1968 ledde inte omedelbart till någon minskning av arbetskraftsinvandringen.[12] År 1970 tillstyrkte AMS rekordmånga arbetstillstånd, ca 8 000 stycken, till utomnordiska arbetskraftsinvandrare. Från och med 1971 sjunker dock antalet av AMS tillstyrkta arbetstillstånd. Under 1970-talet sjönk tillväxttakten i ekonomin och industrisektorn krympte. Den grundläggande faktorn bakom arbetskraftsinvandringen, bristen på inhemsk arbetskraft, minskade i betydelse. Den organiserade arbetskraftsinvandringen upphörde därför. När det gällde den enskilda utomnordiska arbetskraftsinvandringen blev fackföreningarnas yttrande över ansökningar om arbetstillstånd allt oftare negativa och Arbetsmarknadsverket gick ofta på samma linje. I februari 1972 gick LO ut med ett cirkulär till olika förbund i vilket man föreslog att förbunden framöver inte skulle tillstyrka remisser om arbetstillstånd. Dessa riktlinjer från LO ledde till att de lokala avdelningarna, förbunden och i förlängningen Arbetsmarknadsverket kom att avstyrka arbetstillstånd i allt större utsträckning. Under 1980-talet invandrade ytterst få icke-nordbor av arbetsmarknadsskäl. Den nordiska invandringen fortsatte dock (framför allt från Finland).

 Arbetskraftsinvandring tillåts endast undantagsvis – 1984 års ändringar i riktlinjerna

1980 tillsattes en invandrarpolitisk kommitté (kallad IPOK). Bakgrunden var att invandringens karaktär hade förändrats och den gällande lagstiftningen ansågs alltför inriktad på arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandringen, som sedan mitten av 1970-talet utgjort en allt mindre del av den totala invandringen, hade ersatts av en invandring av flyktingar och anhöriga till dem som invandrat tidigare.[13]

I fråga om arbetskraftinvandring förordade kommittén att de allmänna principerna från 1968 skulle ha fortsatt giltighet.[14] Vid en genomgång framkom dock att den utomnordiska arbetskraftsinvandringen under åren 1968-1981 omfattat 27 000 personer och att det i 90 procent av fallen skett en prövning av arbetskraftsbehovet i varje enskilt fall.[15] Enligt kommitténs bedömning var det inte möjligt att upprätthålla principen att prövningen av arbetskraftsbehovet skulle ske i ett långsiktigt perspektiv om varje ärende prövades för sig. Prövningen i varje enskilt fall skulle därför ersättas med en mer principiell hållning. Departementschefen påpekade i förarbetena till den nya lagen att den faktiska betydelsen av 1968 års riktlinjer hade minskat kraftigt, dels i och med  att den kollektiva arbetskraftsinvandringen hade upphört, dels i och med att arbetskraftsinvandringen minskat påtagligt. Departementschefen delade utredningens bedömning att fler, tydliga kriterier krävdes i fråga om när arbetskraftsinvandring skulle tillåtas. I denna del anges följande.

Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen och den nuvarande sysselsättningssituationen saknas anledning att räkna med något egentligt behov för Sveriges del av arbetskraftsinvandring under överskådlig tid. Det är angeläget att här i landet bosatta arbetssökande samt nordbor i första hand tillgodoses när arbetstillfällen finns. Jag anser därför i likhet med IPOK att arbetskraftsinvandring i fortsättning bör tillåtas endast i undantagsfall och sedan det genom arbetsförmedlingens aktiva medverkan har visat sig att ett uppkommet arbetskraftsbehov inte kan tillgodoses genom den arbetskraft som finns i Sverige. (…) Om sålunda arbetskrafts- invandring i normalfallet inte längre bör tillåtas, bör undantag dock kunna ske främst beträffande nyckelfunktioner inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden[16].[17]

Utrymmet för arbetskraftinvandring med permanent tillstånd var således mycket begränsat.[18] Enligt en offentlig utredning från 2005 var nästan alla arbetstillstånd som beviljades också tidsbegränsade, bortsett från tillstånd enligt EU/EES.[19] Endast ett mindre antal fick ett permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknads- skäl. Det var i de flesta fallen personer som arbetade med undervisning/forsk- ning, som ingenjörer, läkare, data/elektroniktekniker eller inom ledningsarbete/ direktion.

När det gäller tidsbegränsade anställningar kom det att utvecklas tre olika kategorier i praxis:

·         Personer som deltar i internationella utbyte. I förarbetena till 1984 års ändringar i utlänningslagen angavs att tillstånd regelmässigt bör ges i fråga om sådana anställningar. I praxis kom det framför allt att röra sig om gästforskare, anställda på chefsposter inom internationella företag samt artister och professionella idrottsmän och tränare.[20] Eftersom det rörde sig om tjänster som inte är öppna på arbetsmarknaden gjordes ingen egentlig arbetsmarknadsprövning. AMS utfärdade ett samlat generellt yttrande för denna grupp. Enligt praxis gavs tidsbegränsade arbetstillstånd för sammanlagt maximalt fyra år.



·         Arbetskraft för täckande av tillfällig arbetsbrist. Av de riktlinjer AMS antog framkom att tidsbegränsade arbetstillstånd också kunde ges för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden. För denna typ av arbetstillstånd skulle en arbetsmarknadsprövning göras, dvs. det undersöktes om arbetskraftsbehovet kunde tillgodoses inom landet eller med arbetssökande inom EU/EES innan det kan komma i fråga att bevilja ett arbetstillstånd av detta slag. Hänsyn skulle tas till möjligheten att med hjälp av arbetsmarknadspolitiska åtgärder underlätta rekrytering av inhemsk arbetskraft. Arbetstillstånd för täckande av tillfällig arbetsbrist kunde ges för maximalt 18 månader.

 

·         Säsongsarbetare. Arbetstillstånd för säsongsarbetare kan ges under tiden 1 april – 1 november. Tillståndet ges för en tid av tre månader för en viss bransch under nämnd tid. Ärendena handläggs av länsarbetsnämnderna.

De olika grunderna för arbetstillstånd framgår av tabellen nedan. Denna ordning gällde från lagstiftningsändringen 1984 och framåt.

 

Tabell 1: Grunder för arbetskraftsinvandring.  


Källa: SOU 2005:50  


AMS skulle liksom tidigare pröva principiella frågor liksom enskilda ärenden efter hörande av arbetsmarknadens parter, och Invandrarverket skulle meddela beslut i enskilda ärendet. AMS och arbetsmarknadens parter svarade för arbets- marknadsbedömningen, medan Invandrarverket svarade för bedömning av faktorer som var knutna till den enskilda individen.

Lagstiftningen kom att kritiseras för att förutsättningarna för arbetstillstånd inte var angivna i lagen och att det inte framgick av lagen vilken prövning som ska företas i ärenden om arbetstillstånd.[21] Vissa riktlinjer gavs som nämnts i för- arbetena, och de förordningar och föreskrifter som myndigheterna på området hade möjlighet att utfärda, spelade också stor roll för prövningen av ansökningar.  

När förändringarna i arbetskraftslagstiftningen, i form av propositionen 1983/84:144, behandlades i riksdagen föreslog moderaterna i utskottet en förändrad lydelse av utskottets yttrande i den del som avsåg kulturellt utbyte.       I kammaren antogs dock lagförslaget utan att någon omröstning hölls (med acklamation).[22]

 

Myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning – ett ärendes gång[23]


För ärenden om arbetstillstånd på grund av tillfällig brist eller permanent uppe- hållstillstånd på grund av arbetsmarknadsskäl gjordes som tidigare nämnts en arbetsmarknadsprövning. Prövningen skulle klarlägga om arbetskraft istället fanns att tillgå i Sverige eller övriga EU/EES-stater. För att bedöma om brist förelåg kontrollerades att arbetsgivaren anmält platsen till arbetsförmedlingen och att den hade varit utannonserad i platsbanken och Eures. Det undersöktes också om platsen kunde tillsättas med någon anmäld sökande.

I anslutning till arbetsmarknadsprövningen gjordes även en kontroll av att anställningsvillkoren inte var sämre än de villkor som följde av svenska kollektivavtal eller vad som var praxis inom yrket eller branschen. För att länsarbetsnämnden skulle kunna bedöma anställningsvillkoren skulle berörd arbetstagarorganisation av arbetsgivaren ha getts tillfälle att yttra sig om arbetsvillkoren. Arbetstagarorganisationen skulle yttra sig över sådana villkor som var väsentliga för bedömningen av ärenden om arbetstillstånd. Länsarbets- nämnden följde regelmässigt arbetstagarorganisationernas yttranden.

När det gällde ärenden om permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl så hade länsarbetsnämnden vid arbetsmarknadsprövningen även att ta ställning till om det rådde en långsiktig brist på arbetskraft som kunde utgöra ett hinder för expansion eller för att upprätthålla verksamheten.

När arbetsmarknadsprövningen var klar lämnade länsarbetsnämnden sitt yttrande till arbetsgivaren. Arbetsgivaren sände därefter arbetserbjudandet med länsarbets- nämndens yttrande till den arbetssökande.

Det andra ledet av handläggningsprocessen inleddes när den arbetssökande ansökte om uppehålls- och arbetstillstånd. Ansökan gjordes hos berörd utlands- myndighet. Arbetserbjudandet med länsarbetsnämndens yttrande bifogades ansökan. I ett antal fall hade utlandsmyndigheterna bemyndigande att besluta om uppehålls- och arbetstillstånd. I annat fall skickades ansökan vidare till Migra- tionsverket som fattade beslut.

Arbetsmarknadsprövningens gång illustreras i figur 1 nedan.

 

 


 

Figur 1. Ärenden med arbetsmarknadsprövning


Källa: SOU 2005:50

Anmärkning: AF = Arbetsförmedling, AG = Arbetsgivare, AMS = Arbetsmarknadsstyrelsen, AT = Arbetstillstånd, LAN = Länsarbetsnämnd, UM = Utlandsmyndighet.

 

Internationellt utbyte och säsongsarbetstillstånd


När ärendet avsåg internationellt utbyte skulle inte någon egentlig prövning av om det förelåg brist på arbetskraft göras. Ett generellt yttrande från AMS till Migrationsverket gjorde att verket kunde besluta utan sedvanligt yttrande från länsarbetsnämnden[24]. Berörd arbetstagarorganisation gavs tillfälle att yttra sig om löner och övriga anställningsvillkor samt om arbetserbjudandet föll inom de angivna yrkeskategorierna. För flera av yrkeskategorierna gällde att syssel- sättningen i Sverige skulle vara av tillfällig natur.

 

Före år 2006 kunde den som under en tid om högst tre månader ville arbeta i Sverige inom trädgårdsnäring, odling i växthus, skogsplantering eller torv- brytning beviljas ett arbetstillstånd för säsongsarbete. Till grund för bedömningen låg på förhand bestämda länskvoter över hur många tillstånd som skulle få ges under ett visst år för varje bransch eller yrkesområde. Kvoterna bestämdes i samråd av dåvarande länsarbetsnämnderna och arbetsmarknadens parter.

 


En ny europeisk arbetsmarknad – EU-medlemsskap 1995


Arbetskraftsinvandringen fick ny fart i och med Sveriges medlemskap i den gemensamma arbetsmarknaden för EU/EES 1994 och medlemskapet i EU 1995.[25] Tillträdet till den gemensamma europeiska arbetsmarknaden innebar att alla medborgare i länderna bakom EES-avtalet fritt får flytta till Sverige och bosätta sig här. Detsamma gäller medborgare i Schweiz enligt ett särskilt avtal mellan det landet och EES-staterna.[26] Det gäller också ett företräde till anställning för sökande från sådant land framför tredjelandsmedborgare.[27] Detta så kallade gemenskapsföreträde innebär att det egna landets befolkning samt befolkningen i EU/EES och Schweiz ska ha företräde till befintliga arbets- tillfällen. Inom arbetsmarknadsprövning prövades därför om det fanns arbetssökande i Sverige, EU/EES eller Schweiz som hade kvalifikationer för det aktuella arbetet.

Utvidgningen av EU med tio nya länder från den 1 maj 2004 (Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern) och ytterligare två nya länder (Bulgarien och Rumänien) från den 1 januari 2007 påverkade också förutsättningarna för arbetskraftsinvandring till Sverige. Till skillnad från övriga berörda länder införde Sverige inga övergångsregler vare sig 2004 eller 2007.[28]

 

Den myndighetsbaserade arbetsmarknadsprövningen försvinner -  reformen 2008


När reformen av regelverket för arbetskraftsinvandringen infördes 2008 hade frågan behandlats under nästan ett årtionde.[29] Intresset för arbetskraftsinvandring fick ett uppsving i samband med att alltfler prognoser förutspådde en demo- grafiska utveckling med en allt åldrande befolkning. Samtidigt kom uppgifter om arbetskraftsbrist inom vissa branscher. Efter att flera statliga utredningar utrett frågorna[30] lade alliansregeringen fram ett förslag till reform, vars syfte var att underlätta rekryteringen av arbetskraft från tredjeland.  Propositionen byggde på en överenskommelse mellan alliansregeringen och Miljöpartiet de Gröna.[31] Det var också dessa partier som röstade för förslaget när det behandlades i riksdagen den 20 november 2008. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot.

Den stora förändringen i den nya lagstiftningen var att den så kallade myndig- hetsbaserade arbetsmarknadsprövningen, där Arbetsförmedlingen undersökte om det finns behov att rekrytera arbetskraft utanför EU, upphörde. I stället ska arbetsgivarens bedömning av behovet vara utgångspunkten. Förändringen motiverades av följande skäl:[32]

Det är den enskilde arbetsgivaren som har bäst kunskap om vilka rekryteringsbehov som föreligger i den egna verksamheten. Därav följer att arbetsgivarens bedömning av om det finns ett behov av att rekrytera från tredjeland bör vara utgångspunkten vid handläggningen av ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd. Regeringen anser därför, i enlighet med flertalet remissinstanser, att den myndighetsbaserade arbetsmarknads- prövningen bör upphöra. Därmed blir reglerna för tredjelandsmedborgares möjligheter att arbeta i Sverige mer likställda med de regler som gäller för medborgare i övriga EU/EES och Schweiz. En sådan ordning, där det är den enskilda arbetsgivaren och inte Arbetsförmedlingen som avgör om det finns ett behov av att rekrytera från tredjeland, innebär att arbetsgivarens kompetensbehov bättre och snabbare kan tillgodoses. Med hänsyn till att det ur ett arbetsgivarperspektiv i regel är betydligt enklare att rekrytera någon från Sverige än från tredjeland, förutsatt att rätt kompetens finns inom landet, finns ingen anledning att befara en undanträngning av inhemsk arbetskraft. Det finns således heller ingen anledning att som LO föreslår utöka arbetsmarknadens parters medverkan i prövningen.

För medborgare i länder utanför EU/EES gäller numera att det som krävs för att beviljas är ett arbetserbjudande med kollektivavtal eller med villkor som svarar mot kollektivavtalet på området. Det måste vara en anställning som utlänningen kan försörja sig på, se 6 kap. 2 § första stycket utlänningslagen (2005:716). Gemenskapsförträdet, det vill säga principen om att ge företräde för befolkningen i Sverige, EU/EES och Schweiz till befintliga arbeten ska, liksom tidigare, respekteras.

Även efter reformen 2008 gäller huvudregeln att uppehålls- och arbetstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige, se 6 kap. 4 §. Den nya lag- stiftningen innebar dock fler undantag till denna regel. Bland annat kan personer som fått avslag på en asylansökan i vissa fall ansöka om uppehållstillstånd på grund av arbete utan att lämna landet.[33] Ett beviljat arbetstillstånd får inte avse längre tid än anställningstiden. Efter fyra år med uppehållstillstånd för arbete kan permanent uppehållstillstånd beviljas.

Systemet med arbetstillstånd för täckande av tillfällig brist och säsongsarbets- tillstånd togs bort i samband med reformen 2008.[34] Säsongsbetonade anställ- ningserbjudanden ska i stället hanteras i enlighet med de regler som generellt gäller för beviljande av arbetstillstånd. Arbetstillstånd på grund av internationellt utbyte finns dock kvar, se 6 kap. 2 § tredje stycket. 

I september 2013 har regeringen tillsammans med Miljöpartiet de Gröna presenterat ett förslag till åtgärder för att minska missbruk av reglerna för arbets- kraftsinvandring.[35]

Arbetskraftsinvandringen har ökat efter reformen 2008. Bortser man från säsongsarbete, nästan tredubblades antalet arbetskraftsinvandrare från 2008 till 2010.[36] Den har dock inte nått nivåerna från 1960-talet.[37] Framtidskommis- sionens rapport Framtidens migration innehåller intressanta resonemang och bedömningar av hur arbetskraftsinvandringen kommer att se ut under perioden efter 2020.[38] 

Antalet personer som fått uppehållstillstånd på grund av arbete


I bilagan till den här promemorian presenteras statistik från Migrationsverket över antalet uppehållstillstånd på grund av arbete under perioden 1998-2013 (tabell 1). Jämförbar statistik finns dock bara från 1998 och framåt. Det bör också noteras att nordiska medborgare inte finns med i statistiken, varför det inte finns någon fullständig bild på området[39]. I tabell 2 och 3 redovisas statistiken uppdelad på medborgarskap respektive uppehållstillstånd/uppehållsrätter enligt EES-avtalet på grund av arbete.

 

Utrikes födda sysselsatta


I arbetskraftsundersökningen (AKU) redovisas sysselsatta uppdelade mellan inrikes och utrikes födda på nationell nivå. Tabell 1 visar sysselsatta 2012 uppdelat på inrikes och utrikes födda. Totalt var 4,7 miljoner sysselsatta 2012, av dem var 721 000 eller 15 procent utrikes födda.

Tabell 1. Sysselsatta fördelat på utrikes och inrikes födda, 2012, 1000-tal

2012
Utrikes födda
721
Inrikes födda
3 936
Totalt
4 657

Källa: SCB (AKU)

 

Utrikes födda företagare


Uppgifter om företagare och födelseland har hämtats från SCB:s företagsregister och individdatabas, FRIDA. Senaste tillgängliga data i FRIDA är från 2011. Eget företagande bedrivs vanligen i form av enskild firma men även som handels- och aktiebolag. Aktiebolagen begränsas till att endast inkludera fåmansaktiebolag, d.v.s. de företag där 4 personer eller färre äger över hälften av alla aktier i ett företag. Ett företag som bedrivs som enskild firma ägs av den personen som driver verksamheten. Handels- och fåmansaktiebolag kräver att flera personer är delaktiga[40].

Tabell 2 visar antal företagare i Sverige 2011 samt andel utrikes födda. Av knappt 1,3 miljoner företagare var drygt 10 procent, knappt 130 000, utrikes födda[41]. En något större andel, drygt 15 procent, av dem som drev ett handelsbolag var utrikes födda.


 

Tabell 2. Utrikes födda som är delägare eller enskild näringsidkare i riket 2011

 
Antal utrikes födda
Andel utrikes födda
Totalt inrikes och utrikes födda
Handelsbolag
23 200
15,7%
147 600
Enskild näringsidkare
76 400
10,0%
766 500
Fåmansaktiebolag
28 900
8,6%
334 100
Totalt
128 500
10,3%
1 248 200

Källa: FRIDA (SCB)

 

Sysselsatta i företag som drivs av utrikes födda personer


Även antal sysselsatta i företag som ägs av utrikes födda är hämtade från FRIDA. Beroende hur man definierar en anställning samt hur mätningen av antalet anställda/sysselsatta görs skiftar utfallet. Utredningstjänsten redovisar antalet sysselsatta som antalet personer som någon gång under året har fått lön utbetalat från företaget.

När ett företag består av flera delägare blir det svårare att identifiera om företaget ägs av utrikes födda. En fråga som uppstår är: om företaget exempelvis ägs av en utrikes född och en inrikes född, definieras företaget då som ett företag ägt av en person som är utrikes född eller av en person som är inrikes född? För att komma runt problemet har utredningstjänsten valt att beräkna ”ägarekvivalenter”. Om en utrikes född äger 50 procent av ett företag definieras exempelvis 50 procent av dem som sysselsätts i företaget som sysselsatta i ett företag med utrikes födda ägare.

Baserat på ägarekvivalenter sysselsatte företag ägda av utrikes födda ca 120 000 personer i Sverige 2011.

Tabell 4. Antalet sysselsatta (löntagare) i företag som drivs av utrikes födda personer (ekvivalenter) efter ägarens hemvist, 2011

2011
Handelsbolag
11 600
Enskild näringsidkare
27 000
Fåmans­aktiebolag
81 500
Totalt
120 100

Källa:FRIDA (SCB)

 

 

Bilaga


Tabell 1. Tabell 1. Uppehållstillstånd på grund av arbete 1998-2013

Tabell 2. Beviljade uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl efter medborgarskap 2000-2012                

Tabell 3. Antalet uppehållstillstånd enligt EES-avtalet 1994-30/4-06. Fr.o.m. 1/5-06 antalet uppehållsrätter och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare varaktigt bosatt i annat EU-land                                                                                                                                                                           

Källor


Offentligt tryck


Proposition 1968:142. Angående riktlinjer för utlänningspolitiken m.m.

Proposition 1983/84:144. Om invandrings- och flyktingpolitiken

Proposition 2007/08:147. Arbetskraftsinvandring till Sverige – förslag och konsekvenser

SOU 2005:50 Arbetskraftsinvandring till Sverige (Delbetänkande av Kommittén för arbetskraftsinvandring)

SOU 2006:87 Arbetskraftsinvandring till Sverige (Slutbetänkande av Kommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige)

 

Övriga källor


Migrationsverket, statistikenheten, information per e-post den 4 och 5 februari 2014

Migrationsverkets webbplats, statistik

OECD (2011), Recruiting Immigrant Workers. Sweden

Statistiska centralbyrån: Arbetskraftsundersökningen (AKU)

Statistika centralbyrån: Företagsregister och individdatabas (FRIDA)

Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtids- kommissionen

Wikrén och Sandesjö (2002), Utlänningslagen med kommentar

 

 

 



[1] Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtidskommissionen, s. 37.
[2] A a s. 52.
[3] SOU 2006:87 s. 122.
[4] A a s. 52.
[5] SOU 2006:87 s. 89.
[6] Se t.ex. Wikrén och Sandesjö (2002), Utlänningslagen med kommentar, s. 113 f.
[7] Följande är hämtat ur SOU 2006:87 s. 83 f om inte annat anges.
[8] SOU 2006:87 s. 88.
[9] Prop. 1968:142 s. 105.
[10] Prop. 1968:142 s. 112.
[11] SOU 2006:87 s. 89.
[12] SOU 2006:87 s. 88.
[13] Prop. 1983/94:144 s. 13.
[14] Prop. 1983/84:144 s. 135.
[15] Prop. 1983/84:144 s. 56.
[16] Områden som nämns är kvalificerad forskning, produktutveckling, introduktion av ny teknologi samt det kulturella området.
[17] Prop. 1983/84:144 s. 62
[18] SOU 2005:50 s. 205.
[19] SOU 2005:50 s. 212.
[20] SOU 2005:50: s. 229.
[21] SOU 2005:50 s. 231.
[22] Protokoll 1983/84:166 s. 127.
[23] Informationen i avsnittet är hämtad från SOU 2005:50 samt Prop. 2007/08:147
[24] SOU 2005:50
[25] Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtidskommissionen, s. 38 f.
[26] SOU 2006:87 s. 90.
[27] Prop. 2007/08:147 s. 21.
[28] Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtidskommissionen, s. 38.
[29] OECD (2011), Recruiting Immigrant Workers. Sweden, s. 59.
[30] Bland annat betänkanden från Kommittén för arbetskraftsinvandring till Sverige (SOU 2005:50 och 2006:87). Några av ledamöterna i kommittén delade inte utredningsmajoritetens syn, utan ville låta arbetsgivarna ansvara för arbetsmarknadsprövningen i stället för AMS och arbetsmarknadens parter. Dessa ledamöter tillhörde moderaterna, centern, kristdemokraterna och miljöpartiet de gröna. Se 2006:87 s. 281.
[31] Prop. 2007/08:147 s. 2.
[32] Prop. 2007/08:147 s. 26.
[33] Prop. 2007/08:147 s. 47 f.
[34] Prop. 2007/08:147 s. 37.
[35] Se mer information på regeringens webbplats via denna webblänk.
[36] OECD (2011), Recruiting Immigrant Workers. Sweden, s. 75 f.
[37] Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtidskommissionen, s. 39.
[38] Wadensjö, E (2012), Framtidens migration. Underlagsrapport till Framtidskommissionen, s. 77 f.
[39] Nordiska medborgare behöver vare sig ansöka om uppehållstillstånd eller registrera uppehållsrätt för att arbeta i Sverige.
[40] Handelsbolag har minst två ägare; fåmansaktiebolag max fyra
[41] Statistiken visar unika företagare per företagstyp. D.v.s. personer som har flera bolag inom samma företagsform räknas en gång. Däremot personer som har flera företag i olika företagsformer räknas en gång per företagsform.