= ”Vi vill öka tryggheten och skärpa straffen
för inbrott” =
Tydlig signal. Vi vill prioritera kampen mot bostadsinbrott genom
att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, där straffskalan är högre än
i dag. Ett inbrott där inget av värde stjäls leder ofta inte till de straff man
förväntar sig. Själva kränkningen är ett allvarligt brott i sig, skriver alliansens
partiledare i dag på DN Debatt.
I vårt Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att
behöva oroa sig för våld och hot. Att utsättas för brott är en av de största
ofriheterna en människa kan uppleva. Vi vill att människor ska vara trygga i vardagen
och att man ska kunna lita på att den som begår brott också straffas för det.
Det är grunden för ett bra Sverige som kan bli ännu bättre.
Nu vill vi skärpa straffen för bostadsinbrott. Den 1 januari 2016
vill vi införa en helt ny brottsrubricering: inbrottsstöld.
Under förra året polisanmäldes ungefär 21.000 bostadsinbrott i
Sverige. Det är det brott som flest svenskar oroar sig för. Kanske särskilt nu
när vi närmar oss semestertider, då många hus och lägenheter runt om i landet
står tomma. Människor känner oro inför att någon tar sig in i det egna hemmet
och stjäl personliga tillhörigheter. De som har råkat ut för den här typen av
brott beskriver ofta hur de känner sig otrygga i sitt eget hem långt efter att
inbrottet ägt rum.
Vi vill ta krafttag mot vardagsbrott som drabbar enskilda
människor. Dagens förslag är ett viktigt steg på vägen mot att Sverige ska bli
ett ännu tryggare land att leva i. I dag är det bara några få procent av de
anmälda inbrotten som klaras upp på så sätt att en person kan knytas till
brottet. Resultaten måste bli bättre. Vi vill att de brott som begås ska
utredas ordentligt och så många som möjligt klaras upp.
Ett inbrott där förövaren inte stjäl något av värde leder ofta
inte till de straff man förväntar sig. Straffen har i stället utgått mer från
själva stölden och det ekonomiska värdet av stulna föremål, än den kränkning
som inbrottet i sig innebär. Även om förövaren inte får med sig den nya datorn,
pengar eller smycken är själva inbrottet – att någon har varit inne i ens hem
och inkräktat på ens egendom – ett allvarligt brott i sig.
I dag bedöms ett bostadsinbrott i regel som grov stöld. I
praktiken innebär det att straffet blir fängelse i mellan sex och tio månader.
Det innebär också att den som döms för första gången ofta helt slipper
fängelse. Det här vill vi ändra på. Straffet för att bryta sig in i någons hem
ska bli mer kännbart. Vi vill därför skärpa straffen för inbrott.
För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det
skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än
i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar
och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.
Vi i alliansregeringen står konsekvent upp för att brott ska straffa
sig. I den trygghetsundersökning som Brottsförebyggande rådet varje år genomför
ser vi att människor i Sverige känner sig allt tryggare, men varje brottsoffer
är ett för mycket. Sedan 2006 har vi satsat historiskt stora resurser på
rättsväsendet. Det har gett betydligt fler och mer synliga poliser och många
fler åklagare och domare. Utmed hela rättskedjan har vi förstärkt
myndigheterna. Från polisen till kriminalvården. Vi ser också att
brottsligheten minskar. Enligt Brottsförebyggande rådet har andelen som uppger
att de utsatts för brott minskat de senaste åren – från 26 procent år 2005,
till 22 procent år 2012. Det är en mycket bra utveckling. Vi vill att den
andelen ska fortsätta sjunka.
Vår förhoppning är att dagens förslag om att skapa en helt ny
brottsrubricering med en högre straffskala skickar en tydlig signal till
polisen och övriga rättssystemet om att bostadsinbrott ska prioriteras.
Vid årsskiftet, när polisen omorganiseras och blir en enda
nationell polismyndighet, förbättras också förutsättningarna för att bekämpa de
inbrottsligor som begår många av bostadsinbrotten i Sverige. Ibland är det
också internationella ligor som bryter sig in i lägenheter och hus runt om i
vårt land. För att komma till rätta med det vill vi förstärka det internationella
polissamarbetet. Det handlar till exempel om att i större utsträckning dela
dna-register med andra europeiska länder, men även om att intensifiera arbetet
mot internationella inbrottsligor på EU-nivå.
Med mindre än tre månader kvar till valet ser vi att frågorna
kring rättsväsendet är ett av de områden där partierna på vänsterkanten är som
allra mest splittrade och frånvarande. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet tycks totalt ointresserade av rättsfrågorna. För Miljöpartiets
del handlar rättspolitiken i stället om stora nedskärningar på polisen.
Vänsterpartiet vill införa halvtidsfrigivning för alla fängelsedömda, oavsett
vilket brott de dömts för. I praktiken innebär det rejäla straffsänkningar för
brott som grov misshandel, rån och våldtäkt. Tidigare socialdemokratiska
regeringar har inte klarat av att värna rättsväsendets resurser. En gemensam
rättspolitik från vänsterpartierna skulle innebära kraftiga nedskärningar,
sänkta straff och minskad trygghet.
Alliansregeringen vill fortsätta på vägen mot ett tryggare
Sverige, där fler poliser och ett mer effektivt rättväsende gör att fler
människor kan känna förtroende och tillit till att brott utreds och klaras upp.
Dagens förslag om att skärpa straffen för bostadsinbrott är bara ett av flera
steg som vi vill ta under nästa mandatperiod.
Människor ska veta att brottslighet får kännbara konsekvenser.
Följderna för den som begår ett brott ska vara snabba och tydliga.
Alliansregeringen är det enda alternativet i svensk politik för ett tryggare
Sverige.
Fredrik Reinfeldt (M)
Jan Björklund (FP)
Annie Lööf (C)
Göran Hägglund (KD)
Länk till artikeln:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar