Grundlagsreformer för ett starkare skydd för individen och en mer
robust rättsstat
Att vårda grundlagen är avgörande i ett
land där rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska gälla lika för alla. I
dag presenterar därför Gunnar Strömmer, partisekreterare, och Andreas Norlén,
ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, förslag till en ny
grundlagsutredning. Syftet är att stärka individens rätt och rättsstaten.
Det har gått 14 år sedan den förra grundlagsutredningen
tillsattes. Tiden är nu mogen att göra en ny översyn. Det handlar bland annat
om att stärka individens fri- och rättigheter gentemot staten, men även om att
göra våra domstolar och grundlagar mer motståndskraftiga mot krafter som kan
hota rättsstaten och demokratin.
- Under senare år har vi sett en utveckling
på flera håll i Europa som utmanar rättsstaten. Därför finns goda skäl att i
Sverige överväga reformer som bland annat stärker domstolarnas långsiktiga
oberoende, säger Gunnar Strömmer.
- Sveriges grundlagar utgör själva grunden
för vårt samhällskontrakt. Därför bör tillsättandet av en ny grundlagsutredning
ske i dialog mellan partierna, säger Andreas Norlén.
Moderaterna vill att en ny
grundlagsutredning ska tillsättas under nästa mandatperiod och lämna förslag
inom fyra områden:
1. Domstolarnas självständighet ska
stärkas
Vi har sett en utveckling på flera håll i Europa som utmanar
rättsstaten och de självständiga domstolarna. Det finns goda skäl att även i
Sverige överväga reformer som stärker domstolarnas långsiktiga oberoende. Det
handlar bland annat om att inrätta ett från regering och riksdag
fristående domstolsråd ("Judicial Council") som består av en
majoritet domare och som bl.a. får i uppdrag att utse Domstolsverkets chef.
Vidare bör tillsynen av domstolarna ses över för att begränsa regeringens och
riksdagens makt i detta avseende.
2. Skyddet för människors fri- och
rättigheter ska stärkas
Moderaterna vill införa en rätt till skadestånd när staten har
överträtt en enskilds fri- och rättigheter i regeringsformen. Moderaterna
vill vidare att flera av rättigheterna i regeringsformen stärks eller
kompletteras samt att vissa nya rättigheter införs: äganderätten och
näringsfriheten ska stärkas och diskrimineringsförbudet bör breddas. Vidare bör
en tydligare rätt till domstolsprövning införas, liksom ett uttryckligt skydd
mot dubbel lagföring.
3. Lagrådets ställning och domstolarnas
lagprövning ska stärkas
Det behövs ett tydligare system för att kontrollera om en viss
bestämmelse i lag eller annan författning strider mot grundlagen. Lagrådet
genomför en förhandskontroll. Det finns flera sätt att stärka Lagrådets
ställning på som bör övervägas, bl.a. krav på kvalificerad majoritet för att
riksdagen ska kunna bifalla ett förslag som Lagrådet avstyrkt. Det bör också
finnas möjlighet till efterhandskontroll genom att en vanlig domstol prövar en
viss lagbestämmelse mot exempelvis grundlagen eller Europakonventionen, utan
att frågan aktualiseras i ett konkret fall. Lagrådet bör inte ha ”vetorätt” mot
ny lagstiftning – ytterst är lagstiftningen riksdagens ansvar, och väljarna kan
utöva sin kontroll av lagstiftaren i allmänna val. Men andra förstärkningar bör
övervägas.
4. Det ska bli svårare att ändra
grundlagar
I ljuset av händelserna i till exempel Polen och Ungern bör
övervägas om det är för enkelt att ändra en svensk grundlag. I uppdraget för
den nya grundlagsutredningen bör ingå att överväga om det ska det ställas högre
krav för att grundlag ska kunna ändras. Exempelvis kan övervägas om det ska
krävas kvalificerad majoritet utöver att det behöver ske genom två beslut med
mellanliggande val. Det bör även övervägas om det mellanliggande valet behöver
vara ordinarie eller om det även fortsatt ska räcka med att det är ett extra
val.