Sidor

lördag 11 december 2010

Ska man skratta eller gråta åt Högskolan i Gävle?

Arbetarbladet skriver om Högskolan i Gävles nya vision. Frågan är om man bara ska skratta eller gråta åt den.

Arbetarbladet skriver:

Högskolans rektor Maj-Britt Johansson vill att högskolan ska ha en ny vision och verksamhetsidé. Hennes förslag är ”År 2015 ska Högskolan i Gävle vara känd för sin ledande position inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan”. Hon tycker att det skulle spegla de två profilområdena ”byggd miljö” och ”hälsofrämjande arbetsliv” där högskolan anses ligga i framkant.

--

En av mina motioner till Riksdagen handlar om att jag tycker att Högskolan i Gävle borde kunna bli en filial till Uppsala Universitet och jag styrks av uppfattningen om att den processen borde skyndas på, när man läser vilket flum som Högskolans ledning ägnar sig åt. Vilken student i Sverige brinner för att studera på en Högskola som har en sådan profil? Och vilket näringsliv i regionen efterfrågar det?

1 kommentar:

Anonym sa...

Högskolan har enligt lag flera mål än att vara en producent av arbetskraft åt lokala företag i regionen. Även om det är en av högskolans uppgifter.

OM högskolan skulle bli en filial till Uppsala Universitet, så skulle det vara slutet för högre utbildning inom Gävleborg, Gestrikland och Gävle. Rekrytering av ungdomar från regionen skulle gå ned till tidigare rekordlåga nivåer som tidigare. Dvs lägst andel högutbildade medborgare i landet, med marginal...

Varför skulle Uppsala Universitet driva en filial i Gävle? Den enda garanten för att höja den akademiska utbildningen i Gävleborg (och Gävle) är med en lokal högskolan. Utan visioner, så kommer regionen att fortsätta vara en region helt beroende av de stora basindustrierna.

Vet du föresten vad högskolan bedriver för forskning? Vad de har för utbildningar? Vilka projekt som drivs tillsammans med omgivande samhälle?