|
Kampen mot korruption, maktmissbruk och otillåten påverkan är
en central del i att stärka rättsstaten och att värna vårt fria och öppna
samhälle. Sveriges offentliga institutioner, från statliga myndigheter till
kommunala nämnder, har stor makt och påverkar medborgarnas vardag. Det är
ett enormt förtroende och om den makten missbrukas måste det få
konsekvenser.
– De allra flesta tjänstemän och politiker som jobbar i stat
och kommun arbetar hårt för att ge god service till medborgarna. De
förtjänar respekt, uppskattning och ett starkt skydd mot yttre hot och
påverkan. Tyvärr finns det också de som missbrukar sin ställning för egen
eller andras vinning. Så får det inte fortsätta. Med ett utökat
tjänstemannaansvar stärker vi Sveriges motståndskraft mot korruption och
maktmissbruk och medborgarnas förtroende för det offentliga. Hårt arbetande
människor betalar inte skatt för att offentliganställd ska missbruka sin
position för egen vinning eller för att gynna kriminella, säger
justitieminister Gunnar Strömmer.
Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i
brottsbalken. Brottet tar sikte på alla som med uppsåt bryter mot lag eller
annan författning genom att agera, eller låta bli att agera, för att ge sig
själv eller någon annan en otillbörlig förmån. Även agerande som syftar
till att otillbörligt missgynna någon annan omfattas. Bestämmelsen omfattar
både tjänstemän och folkvalda, och agerandet behöver, till skillnad från
vad som gäller för tjänstefelsbrottet, inte vara kopplat till
myndighetsutövning. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst två år.
Även ett grovt brott föreslås, med straffet fängelse i lägst ett år och sex
månader och högst sex år.
För att lagstiftningen bättre ska återspegla brottslighetens
allvar föreslår regeringen dessutom att minimistraffet för grovt tjänstefel
ska skärpas till fängelse i ett år och sex månader.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 3 juli 2026.
| 
