Jan Cahling Gefle Dagblad dåvarande VD var stolt över att tidningen inte mottog presstöd

En av Socialdemokraternas främsta bedrifter är att man har gjort Sveriges medier beroende av statliga bidrag. S samhällsmodell bygger på att man beskattar företag och individer hårt för att sedan betala ut skattepengar till dem av partiet utvalda målgrupper. S tror på samhällsmodelken att det kan sitta politiker på Sveavägen 68 och styra hur ett samhälle ska utvecklas. ” Grön omställning”  är ett exempel på det. Partiet bestämmer att hushåll ska börja köra elbilar och att det ska tillverkas batterier och grönt stål. Driftiga entreprenörer gör en allians med partiet och skattebetalarna och svenska pensionssparare får investera tungt. Problemet är dock att marknaden inte tror på partiets produkter utan när det gäller batterier har redan marknaden uppfunnit bättre produkter och detsamma verkar gälla stålet i Boden. Entreprenörerna som slog följe med partiet har cashat hem vinster men skattebetalarna är stora förlorare. 

Varför är det då uselt att medierna har blivit bidragsberoende av skattepengar? Koncernerna accepterar s samhällsstruktur med bidrag istället för marknadsekonomi och eftersom man vet att s är Sveriges bidragsparti nummer ett så förhåller man sig till det. Avsiktligt eller oavsiktligt och man blir i praktiken inte oberoende från partiet.

När Gefle Dagblad hade en VD som hette Jan Cahling var han alltid mycket tydlig med att GD inte mottog statliga bidrag eller subventioner utan att man var oberoende från staten. Det satte han en ära i. 

Nu ägs Gefle Dagblad av en stor mediekoncern som får rekordmycket pengar av staten I presstöd 

Vad  betyder det för oberoendet? Hur påverkar det DN ledarsida att man numera ingår i en koncern som helt anammat den socialistiska samhällsmodellen med bidragsberoende? 

Den samhällsmodell som jag tror på är att flit ska löna sig. Det är den som skapar värdet som ska få behålla det. Inte beskattas av politiker för att ge till dem som Sveavägen 68 tycker ska ha dina skattepengar. Däremot ska staten finnas där trygg och stark för den som verkliger behöver samhällets stöd exempelvis den som föds eller får en funktionsnedsättning. 

Den M ledda borgerliga regeringen har tryckt ned skattetrycket till det lägsta på 50 år. Det arbetet måste fortsätta förstås och ett område där politiken kan utvecklas är på medieområdet. Man borde göra en översyn där allt statlig stöd räknas ihop inklusive SVT SR UR mm och sedan fundera över vad som det är rimligt att skattebetalarna finansierar. 

Att hushåll och företag har en hög betalningsvilja för produkter som man vill konsumera även på medieområdet visar framväxten av nya spännande medier som Kvartal 100 procent osv. När Affärsvärlden bad om privata finansiärer för att kunna granska den gröna omställningen så strömmade det till pengar. De skattefinansierade medierna närmast hånade tidningen för sin granskning men vem fick rätt? De privata finansiärerna som stöttade Affärsvärlden eller partiets budbärare? 

Vad lär det oss om framtiden? Är det marknadsekonomi som skapar ett välmående samhälle eller socialism? 

Välkommen till Moderaterna "tunnelbana" Nettan.

 Hudiksvalls Tidning skriver om en av våra nya medlemmar i Moderaterna Gävleborg.

Tidningen skriver:

För en tid sedan flyttade Jeanette Höglund, också känd från tv som Tunnelbane-Nettan, till Näsviken. Nu har hon bestämt sig för att engagera sig i lokalpolitiken.

I tv-serien Tunnelbanan på Kanal 5 blev Sverige bekant med ordningsvakten Jeanette Höglund, som så småningom kom att gå under smeknamnet Tunnelbane-Nettan, kort och gott.

Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning

 

Nu gör vi det lättar att övningsköra skriver regeringen på sin hemsida:   Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår ändringar i körkortslagen (1998:488). Förslaget innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort.

– Nu gör vi det lättare att övningsköra. Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas. Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. Kravet på introduktionsutbildning har inte haft avsedd effekt och nu föreslår regeringen att det tas bort, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.   Studier har visat att introduktionsutbildningen har haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övningskörningen och att den därför inte uppnår de avsedda målen. Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen. Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktningar. Att ta bort kravet gör därför att det blir enklare för en blivande förare att övningsköra privat med flera handledare. Detta ökar möjligheterna till mängdträning, vilket medför att de blivande förarna kan komma bättre förberedda till förarprovet.

Kostnaderna ökar kraftigt i Gävle kommun för politisk verksamhet!

 Jag har bett Riksdagens utredningstjänst att ta fram en rapport som visar kostnaden för politisk verksamhet för länets kommuner. Gävle har historiskt sett legat lågt och ligger fortfarande lågt jämfört med andra kommuner men nu ökar kostnaderna kraftigt visar samma RUT rapport. Det är viktigt med en väl fungerande demokrati där de som engagerar sig har rimliga villkor men det är lika viktigt att vi som är förtroendevalda är rädda som skattebetalarnas pengar.

En redovisning önskas av kostnaden för förtroendevalda och politiska tjänstemän totalt och per invånare, samt antalet förtroendevalda totalt och per invånare.

Uppgifterna önskas per år för perioden 2014–2024, för kommunerna i Gävleborgs län, för Region Gävleborg samt för kommunerna Umeå, Luleå, Falun, Sundsvall, Örebro och Västerås.

 Sammanfattning

Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att bland kommunerna i Gävleborgs län, var Gävle den kommun med lägst kostnad för politisk verksamhet under perioden 2014–2024, mätt per invånare i kommunen och som andel av kommunens totala kostnader. Nordanstig hade högst eller näst högst kostnad för politisk verksamhet under perioden 2014–2024, undantaget 2021. Om man ser till Gävle jämfört med Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro, var Gävle under perioden 2014–2023, den kommun med näst lägst kostnad för politisk verksamhet. Västerås var den kommun som haft lägst kostnad för politisk verksamhet under perioden 2014–2024. År 2024 uppgick kostnaden för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg till 112 kronor per invånare. Genomsnittet för alla regioner var 174 kronor per invånare. Den politiska verksamheten uppgick till 0,26 procent av Region Gävleborgs kostnader för hälso- och sjukvård. Genomsnittet för alla regioner uppgick till 0,44 procent.

SCB:s statistik visar att antalet förtroendevalda i relation till antalet invånare i kommunen var lägst i Gävle (2,0 per 1 000 invånare) och högst i Ockelbo (12,9 per 1 000 invånare), bland kommunerna i Gävleborgs län under mandatperioden 2023–2026, dvs. antalet förtroendevalda efter valet 2022. En jämförelse mellan Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro visar att Västerås hade lägst antal förtroendevalda per 1 000 invånare (1,6 per 1 000 invånare) och Falun hade flest förtroendevalda per 1 000 invånare (2,9 per 1 000 invånare), under mandatperioden 2023–2026.

 

Inledning

I rapporten redovisas först kostnaden för politisk verksamhet i kommunerna i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro. Dessutom redovisas kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.

Därefter redovisas antalet förtroendevalda i kommunerna i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro. Även antalet förtroendevalda i Region Gävleborg redovisas.

Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och avser perioden 2014–2024 samt mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026[1]. Utredningstjänsten har inte analyserat orsakerna till den redovisade utvecklingen.

I Excel-bilagan redovisas kostnaderna för politisk verksamhet för de angivna kommunerna och genomsnittet för alla kommuner. Dessutom redovisas kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården per region och genomsnittet för alla regioner. Uppgifterna redovisas som absoluta tal, kronor per invånare samt som andel av kommunernas totala kostnader respektive andel av regionernas totala kostnader för hälso- och sjukvård.

 

Kostnaderna för politisk verksamhet

Nedan redovisas kostnaderna[2] för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet)[3] i kommunerna i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro. Dessutom redovisas kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.

I diagram 1 redovisas kostnaderna för politisk verksamhet i kommunerna i Gävleborgs län uttryckt som kronor per invånare. I diagram 2 redovisas kostnaderna för politisk verksamhet uttryckt som andel av kommunens totala kostnader. Diagrammen ger en likartad bild. Diagrammen visar att Gävle var den kommun med lägst kostnad för politisk verksamhet under hela perioden 2014–2024. Nordanstig var den kommun som hade högst eller näst högst kostnad för politisk verksamhet, bland kommunerna i Gävleborgs län under perioden 2014–2024, undantaget 2021.[4]

Diagram 1: Kostnaderna ^a) för politisk verksamhet ^b) i kommunerna i Gävleborgs län, 2014–2024, kronor per invånare

a) Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.

Källa: SCB

Diagram 2: Kostnaderna ^a) för politisk verksamhet ^b) som andel av kommunens totala kostnad, i kommunerna i Gävleborgs län, 2014–2024, procent

a) Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.

Källa: SCB

I diagram 3 redovisas kostnaderna för politisk verksamhet i Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro samt Riket (samtliga kommuner), uttryckt som kronor per invånare. I diagram 4 redovisas kostnaderna för politisk verksamhet, uttryckt som andel av kommunens totala kostnader. Diagrammen visar att Västerås var den kommun med lägst eller näst lägst kostnad för politisk verksamhet under hela perioden 2014–2024. Gävle har haft näst lägst eller lägst kostnad under hela perioden 2014–2024, undantaget kostnad per invånare 2024. Fram till 2020 hade Falun högst eller näst högst kostnad för politisk verksamhet. Därefter har det varit olika kommuner som haft högst kostnad för politisk verksamhet, beroende på år och om man mäter kostnaden per invånare eller som andel av kommunens totala kostnader.[5]

Diagram 3: Kostnaderna ^a) för politisk verksamhet ^b) i Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro samt Riket (samtliga kommuner), 2014–2024, kronor per invånare

a) Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.

Källa: SCB

Diagram 4: Kostnaderna ^a) för politisk verksamhet ^b) som andel av kommunens totala kostnad, i Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro samt Riket (samtliga kommuner), 2014–2024, procent

a) Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.

Källa: SCB

Tabell 1 visar kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården[6] i Region Gävleborg samt för alla regioner. Kostnaden uttrycks som kostnaden per invånare och andelen av totala kostnaden för hälso- och sjukvård. År 2024 uppgick kostnaden för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg till 112 kronor per invånare. Genomsnittet för alla regioner uppgick till 174 kronor per invånare. Den politiska verksamheten uppgick 2024 till 0,26 procent av Region Gävleborgs kostnader för hälso- och sjukvård. Genomsnittet för alla regioner uppgick till 0,44 procent.

Tabell 1: Kostnaderna ^a) för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvård i Region Gävleborg samt för alla regioner, 2014–2024, kronor per invånare och procent

Mått	Region	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Kr per inv.	Region Gävleborg	204	323	264	165	140	184	150	233	160	179	112
	Alla regioner	139	136	133	128	133	135	128	132	147	154	174
Andel (%) b)	Region Gävleborg	0,75	1,15	0,91	0,54	0,44	0,57	0,45	0,64	0,44	0,44	0,26
	Alla regioner	0,54	0,51	0,48	0,45	0,45	0,44	0,41	0,40	0,43	0,41	0,44

a) Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner. b) Andel av total kostnad för hälso- och sjukvård.

Källa: SCB

 

Förtroendevalda i regioner och kommuner

Nedan redovisas antalet förtroendevalda i kommunerna i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro. Dessutom redovisas antalet förtroendevalda i Region Gävleborg. Med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer[7].[8] Undersökningen görs våren efter valet.[9] Det innebär att antalet förtroendevalda efter valet 2010 anges som mandatperioden 2011–2014, antalet förtroendevalda efter valet 2014 anges som mandatperioden 2015–2018, antalet förtroendevalda efter valet 2018 anges som mandatperioden 2019–2022 och antalet förtroendevalda efter valet 2022 anges som mandatperioden 2023–2026.

I tabell 2 redovisas antalet förtroendevalda i de angivna kommunerna och i Region Gävleborg för mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026.[10] Det man kan se är att större kommuner har fler förtroendevalda jämfört med mindre kommuner. Bland kommunerna i Gävleborg hade Nordanstig lägst antal förtroendevalda (67 personer) och Gävle flest förtroendevalda (207 personer) mandatperioden 2023–2026.

Tabell 2: Antalet förtroendevalda, mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026

	2011-2014	2015-2018	2019-2022	2023-2026
Bollnäs	120	124	128	119
Gävle	217	205	215	207
Hofors	85	85	80	74
Hudiksvall	189	194	187	187
Ljusdal	114	105	110	101
Nordanstig	80	79	77	67
Ockelbo	83	84	79	74
Ovanåker	94	87	84	91
Sandviken	192	182	163	159
Söderhamn	151	137	146	130
Falun	193	176	173	171
Luleå	251	236	182	192
Sundsvall	210	221	206	189
Umeå	283	238	252	239
Västerås	241	271	261	260
Örebro	487	409	410	304
Alla kommuner	37 994	36 845	35 850	33 730
Region Gävleborg	82	120	191	211
Alla regioner	4 579	4 426	4 563	4 708

Källa: SCB

I tabell 3 har antalet förtroendevalda satts i relation till antalet invånare i kommunen/regionen[11]. För att få lite större värden har antalet multiplicerats med 1 000. Tabellen visar att bland kommunerna i Gävleborg hade Gävle lägst antal förtroendevalda per 1 000 invånare (2,0 per 1 000 invånare) och Ockelbo flest förtroendevalda per 1 000 invånare (12,9 per 1 000 invånare) mandatperioden 2023–2026.

En jämförelse mellan Gävle och kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro visar, att Västerås hade lägst antal förtroendevalda per 1 000 invånare (1,6 per 1 000 invånare) och Falun hade flest förtroendevalda (2,9 per 1 000 invånare). För alla kommuner i Sverige var genomsnittet 3,2 förtroendevalda per 1 000 invånare mandatperioden 2023–2026.

Antalet förtroendevalda i Region Gävleborg uppgick till 0,7 förtroendevalda per 1 000 invånare och för alla regioner i Sverige var genomsnittet 0,4 förtroendevalda per 1 000 invånare mandatperioden 2023–2026.

Tabell 3: Antalet förtroendevalda per 1 000 invånare ^a), mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026

	2011-2014	2015-2018	2019-2022	2023-2026
Bollnäs	4,5	4,6	4,8	4,5
Gävle	2,2	2,0	2,1	2,0
Hofors	9,0	8,9	8,4	8,0
Hudiksvall	5,1	5,2	5,0	5,0
Ljusdal	6,0	5,5	5,9	5,5
Nordanstig	8,4	8,3	8,1	7,2
Ockelbo	14,4	14,2	13,6	12,9
Ovanåker	8,2	7,4	7,2	8,0
Sandviken	5,1	4,6	4,2	4,1
Söderhamn	5,9	5,3	5,8	5,3
Falun	3,4	3,0	2,9	2,9
Luleå	3,3	3,0	2,3	2,4
Sundsvall	2,2	2,2	2,1	1,9
Umeå	2,4	1,9	1,9	1,8
Västerås	1,7	1,8	1,6	1,6
Örebro	3,4	2,7	2,6	1,9
Alla kommuner	3,9	3,6	3,4	3,2
Region Gävleborg	0,3	0,4	0,7	0,7
Alla regioner	0,5	0,4	0,4	0,4

a) Antalet invånare det sista året i mandatperioden, undantaget mandatperioden 2023–2026, då antalet invånare 2024 har använts.

Källa: SCB

 

Källor

Statistiska centralbyrån – SCB (2022). Räkenskapssammandraget 2022, Instruktioner kommuner, version 1, https://www.scb.se/contentassets/5a0fa84bf8d3401bb51d5bfcc62ccad3/instruktioner_rs2022_version_1.pdf . Daterad 2022-11-14.

Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Instruktioner regioner, Räkenskapssammandrag 2024, version 1, https://www.scb.se/contentassets/b2603e4d9bb540b3b778f8ab8db4cdba/instruktioner-rs2024-version-1.pdf . Daterad 2024-11-02.

Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda i kommuner, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0001__ME0001A/ME0001KommunT20N . Senast uppdaterad 2024-03-15.

Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda i regioner, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0001__ME0001B/ME0001LandstingT30N . Senast uppdaterad 2024-03-15.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Befolkningsstatistik, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy . Senast uppdaterad 2025-02-21.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Kommunernas räkenskapssammandrag, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR . Senast uppdaterad 2025-08-29.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Regionernas räkenskapssammandrag, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107D/KostnDRLT . Senast uppdaterad 2025-08-29.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Webbplats Fakta om undersökningen av förtroendevalda i kommuner och regioner, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/amnesovergripande-statistik/undersokning-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-regioner/produktrelaterat/Fordjupad-information/fakta-om-undersokningen-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-regioner/ . Besökt 2025-12-10.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Webbplats Undersökning av förtroendevalda i kommuner och regioner, http://www.scb.se/me0001 . Besökt 2025-12-10.

 

---

[1] Undersökningen görs våren efter valet. Det innebär att antalet förtroendevalda efter valet 2010 anges som mandatperioden 2011–2014, antalet förtroendevalda efter valet 2014 anges som mandatperioden 2015–2018, antalet förtroendevalda efter valet 2018 anges som mandatperioden 2019–2022 och antalet förtroendevalda efter valet 2022 anges som mandatperioden 2023–2026.

[2] Kostnad för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner och regioner.

[3] Kostnad för politisk verksamhet i kommunen (nämnd- och styrelseverksamhet) inklusive arvoderingen av förtroendevalda. Källa: SCB (2022). Räkenskapssammandraget 2022, Instruktioner kommuner, s. 37.

[4] SCB (2025). Statistikdatabasen – Kommunernas och regionernas räkenskapssammandrag.

[5] SCB (2025). Statistikdatabasen – Kommunernas och regionernas räkenskapssammandrag.

[6] Uppgifterna avser politikerna och deras verksamhet samt administration direkt knuten till detta, revision, bidrag till politiska partier samt avgifter till bland annat SKR.
Källa: SCB (2024). Instruktioner Räkenskapssammandrag 2024, s. 16–17.

[7] Till de förtroendeuppdrag som exkluderas hör framför allt uppdrag i olika råd, nämndutskott, styrelser i kommunala bolag och olika samarbetsorgan.

[8] SCB (2025). Webbplats Fakta om undersökningen av förtroendevalda i kommuner och regioner.

[9] SCB (2025). Webbplats Undersökning av förtroendevalda i kommuner och regioner.

[10] SCB (2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda i kommuner och regioner.

[11] Antalet invånare det sista året i mandatperioden har använts. Undantaget för mandatperioden 2023–2026, där antalet invånare 2024 har använts.