I politiken så är det viktigt att det finns många olika yrkesgrupper, och människor med olika erfarenheter som möts. Tyvärr är det för få som har företagsbakgrund som engagerar sig politiskt. Det kan finnas många olika anledningar till det men en är möjligtvis att politik och samhällsutveckling går långsamt till skillnad från många entrprenörer som vill att saker ska gå fort. I Hudiksvall är ett av kommunalråden Jonas Holm (M) företagare och genom sina personliga erfarenheter om hur man skapar tillväxt och får saker att hända så har också utvecklingen i Hudiksvall förbättrats sedan 2010.
Jag är också delägare i ett företag som är verksamt i poolbranschen. Vi importerar produkter från USA och genom de kunskaper jag får genom mitt delägande så kan jag personligen se hur vi kan utveckla företagsamheten ännu bättre. Det är självklart en "medial" godbit eftersom det är ovanligt att man kombinerar företagsamhet med politik. De allra flesta som ägnar sig åt politik i Riksdagen har inte några kopplingar till arbetsmarknad eller företagsamhet utan har gjort en politiskt karriär via de olika politiska partiernas ungdomsförbund. Det är självklart så att Anders W Jonsson (c) inte blir sämre politiker genom att han arbetar så ofta han kan som barnläkare, istället för att göra ett studiebesök.
Baksidan av att försöka kombinera politik med jobbskapande i företagsamhet är att man kan bli uthängd av media när man granskar ersättningar ( då du uppbär ersättning för ditt arbete i företaget)för politiker, eller att media försöker hitta sidospår genom ditt företagande för att misskreditera dig som politiker. Där har man nog också den främsta anledningen till att få företagsamma personer ägnar sig åt politik. Arbetarbladet ringde mig nyss om ett mål i Stockholms Tingsrätt där jag var kallad som vittne i en rättegång i en tvist med en f.d återförsäljare och en slutkonsument för några år sedan. Mitt bidrag i rättegången var att berätta om de beställningsrutiner som finns i vårt företag och berätta om att återförsäljaren hade beställt en pool i den aktuella slutkonsumentens namn, och att det hade ringt en person till mig, från skyddat nummer, och berättat om att beställning och betalning inte var något problem. Det kunde jag tillföra när jag vittnade i den rättegång som jag var kallad till.
Journalisten fick berätta för mig hur det gick i Tingsrätten och Hovrätten eftersom vi inte har någon kontakt med den tidigare återförsäljaren längre. Avtalet avbröts redan före den aktuella rättegången.
Syftet från Arbetarbladet är tydligen på min direkta fråga att skriva om rättegången eftersom jag var kallad som vittne. Det är baksidan av att vara en offentlig person men också något som hör till dagens klickjakt i media. När Johan Ronge lägger ut artikeln på nätet och taggar mig på twitter så vet han att det startar en klickjakt till Arbetarbladets hemsida och han sysselsätter Ung vänster och SSU en eftermiddag.
Arbetarbladet rasar i upplaga och tillhör tillsammans med den övriga s-pressen de stora förlorarna på dagens mediamarknad. Det beklagar jag eftersom jag anser att det är viktigt med en mångfald i media och våra lokaltidningar har en viktig roll att fylla. För egen del hoppas jag också att Arbetarbladet stoppar upp raset i upplaga eftersom ingen ägare i världen kommer att ge ut en papperstidning utan läsare. Om artiklar om mig kan bidra till att raset stoppas så är det självklart viktiga artiklar AB skriver. Är syftet ett annat så hör det till spelet om att det är supervalår och AB har sin roll att fylla i valrörelsens propagandakrig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar