Idag presenterar Svenskt Näringsliv en rapport som visar hur utvecklingen har varit med resurstillskott till välfärden i Sverige. Det är garanterat en rapport som du inte kommer att kunna ta del av i Sveriges Radio eller på SVT men om du klickar på länken så hittar du rapporten.
Jag har gjort en enklare sammanställning här nedan av rapporten. Frågan som måste ställas till s v och mp är; När fler arbetar så blir det fler arbetade timmar och högre skatteintäkter. Hur tänker ni er att en 6 timmars arbetsdag/medborgarlön ska leda till högre skatteintäkter? Det blir ju snarare väsentligt mindre. Då blir det också mindre pengar till välfärden.
Fakta om
välfärdsutgifter och skatteintäkter
-
Skolans
totala resurser har ökat med 8 % i fasta priser sedan 2000 och med 4 % sedan
2006.
-
Undervisningskostnaden
per elev i grundskolan har ökat med 13 % sedan 2000, mätt i fasta priser.
Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 3 %. Motsvarande siffror sedan 2006 är
6 % respektive 7 %.
-
Sverige
tillhör de länder som spenderar mest i världen (något mindre än Danmark) på
skolan (mätt som offentliga utgifter per elev som procentuellt andel av BNP/C)
– 27 % mer än EU-genomsnittet.
-
Lärartätheten
i förskolan har ökat med 2 % sedan 2000.
-
Lärartätheten
i grundskolan har ökat med 8 % sedan 2000 och fallit med 1 % sedan 2006.
-
Lärartätheten
i gymnasiet har ökat med 4 % sedan 2000 och med 2 % sedan 2006.
Förskolan
-
De
totala resurserna till förskolan har ökat med 54 % sedan 2000 och med 25% sedan
2006 mätt i fasta priser
-
Resurserna
per inskrivet barn har ökat med 3 % sedan 2000 och med 2 % sedan 2006, mätt i
fasta priser.
Sjukvården
-
De
totala resurserna har ökat med 14 % sedan 2001 och 7 % sedan 2006 mätt i fasta
priser.
-
Resurserna
per vårdkontakt för allmänläkarvård inom primärvården har minskat med 4 % sedan
2003 men ökat med 1 % sedan 2006 (allt i fasta priser).
-
Resurserna
per vårdkontakt för sjuksköterskevård inom primärvården har ökat med 33 % sedan
2003 och med 19 % sedan 2006 (allt i fasta priser).
-
Resurserna
per vårdtillfälle inom den slutna somatiska vården har i fasta priser ökat med
1 % sedan 2003 och med 4 % sedan 2006.
Äldre- och
handikappomsorgen
-
De
totala resurserna till äldre- och handikappomsorgen har ökat med 15 % sedan
2000 och med 7 % sedan 2006, mätt i fasta priser.
-
Uppgifter
om kostnader per person sett till hela äldreomsorgen (alla fyra posterna) finns
endast från år 2007 - sedan 2007 är kostnaden per person inom den totala
äldreomsorgen oförändrade. Äldreomsorgen kan delas in i fyra poster,
korttidsvård i ordinärt boende (där man bor i väntan på särskilt boende),
särskilt boende, hemtjänst och övrigt (såsom öppen-/dagverksamhet). Särskilt
boende och hemtjänst är de två tunga posterna.
-
Särskilt
boende: Kostnaderna per brukare har ökat med ca 120 000 i fasta priser (22
%) sedan 2000 och med 42 000 (7 %) sedan 2006.
-
Hemtjänst:
Kostnaden per brukare har ökat med 11 000 kronor (9 %) sedan 2007, mätt i
fasta priser.
-
Handikappomsorgen:
De främsta kostnaderna för handikappomsorgen regleras av LSS. Kostnaderna per
funktionshindrad person med insats enligt LSS har ökat med 19 000 kronor (3 %)
i fasta priser sedan 2004 (statistik finns inte längre tillbaka), kostnaderna
per person med beviljat boende (en del av LSS) har ökat med 34 000 kronor (4 %)
i fasta priser sedan 2004. Motsvarande siffror från 2006 är 20 000 kronor
i båda fallen.
-
Kostnaden
per funktionshindrad person i särskilt boende beviljat enligt SoL/HSL har ökat
med 34% sedan 2002 och med 61 % sedan 2006 (fasta priser).
-
Kostnaden
per funktionshindrad person i ordinärt korttidsboende beviljat enligt SoL/HSL
har ökat med 18 % sedan 2002 och med 42 % sedan 2006 (fasta priser).
Skatteintäkter
-
Skatteintäkterna
har ökat realt med 49 miljarder sedan 2006 och med 260 miljarder sedan 2000.
-
Skattetrycket
har fallit från 50,9 % av BNP år 2000 och 48 % av BNP 2006 till 44 % idag.
Den
offentliga sektorns bruttoskuld
-
Den
offentliga sektorns bruttoskuld har fallit med 12 procentenheter sedan 2000.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar