Sidor

torsdag 23 januari 2014

Fakta om välfärdsutgifter och skatteintäkter! Intressanta siffror som twittervänstern kommer att avsky.


Idag presenterar Svenskt Näringsliv en rapport som visar hur utvecklingen har varit med resurstillskott till välfärden i Sverige. Det är garanterat en rapport som du inte kommer att kunna ta del av i Sveriges Radio eller på SVT men om du klickar på länken så hittar du rapporten.

Jag har gjort en enklare sammanställning här nedan av rapporten. Frågan som måste ställas till s v och mp är; När fler arbetar så blir det fler arbetade timmar och högre skatteintäkter. Hur tänker ni er att en 6 timmars arbetsdag/medborgarlön ska leda till högre skatteintäkter? Det blir ju snarare väsentligt mindre. Då blir det också mindre pengar till välfärden.


Fakta om välfärdsutgifter och skatteintäkter

 Skolan

-          Skolans totala resurser har ökat med 8 % i fasta priser sedan 2000 och med 4 % sedan 2006.

-          Undervisningskostnaden per elev i grundskolan har ökat med 13 % sedan 2000, mätt i fasta priser. Motsvarande siffra för gymnasieskolan är 3 %. Motsvarande siffror sedan 2006 är 6 % respektive 7 %.

-          Sverige tillhör de länder som spenderar mest i världen (något mindre än Danmark) på skolan (mätt som offentliga utgifter per elev som procentuellt andel av BNP/C) – 27 % mer än EU-genomsnittet.

-          Lärartätheten i förskolan har ökat med 2 % sedan 2000.

-          Lärartätheten i grundskolan har ökat med 8 % sedan 2000 och fallit med 1 % sedan 2006.

-          Lärartätheten i gymnasiet har ökat med 4 % sedan 2000 och med 2 % sedan 2006.

 

Förskolan

-          De totala resurserna till förskolan har ökat med 54 % sedan 2000 och med 25% sedan 2006 mätt i fasta priser

-          Resurserna per inskrivet barn har ökat med 3 % sedan 2000 och med 2 % sedan 2006, mätt i fasta priser.

 
Sjukvården

-          De totala resurserna har ökat med 14 % sedan 2001 och 7 % sedan 2006 mätt i fasta priser.

-          Resurserna per vårdkontakt för allmänläkarvård inom primärvården har minskat med 4 % sedan 2003 men ökat med 1 % sedan 2006 (allt i fasta priser).

-          Resurserna per vårdkontakt för sjuksköterskevård inom primärvården har ökat med 33 % sedan 2003 och med 19 % sedan 2006 (allt i fasta priser).

-          Resurserna per vårdtillfälle inom den slutna somatiska vården har i fasta priser ökat med 1 % sedan 2003 och med 4 % sedan 2006.
 

Äldre- och handikappomsorgen

-          De totala resurserna till äldre- och handikappomsorgen har ökat med 15 % sedan 2000 och med 7 % sedan 2006, mätt i fasta priser.

-          Uppgifter om kostnader per person sett till hela äldreomsorgen (alla fyra posterna) finns endast från år 2007 - sedan 2007 är kostnaden per person inom den totala äldreomsorgen oförändrade. Äldreomsorgen kan delas in i fyra poster, korttidsvård i ordinärt boende (där man bor i väntan på särskilt boende), särskilt boende, hemtjänst och övrigt (såsom öppen-/dagverksamhet). Särskilt boende och hemtjänst är de två tunga posterna.

-          Särskilt boende: Kostnaderna per brukare har ökat med ca 120 000 i fasta priser (22 %) sedan 2000 och med 42 000 (7 %) sedan 2006.

-          Hemtjänst: Kostnaden per brukare har ökat med 11 000 kronor (9 %) sedan 2007, mätt i fasta priser.

-          Handikappomsorgen: De främsta kostnaderna för handikappomsorgen regleras av LSS. Kostnaderna per funktionshindrad person med insats enligt LSS har ökat med 19 000 kronor (3 %) i fasta priser sedan 2004 (statistik finns inte längre tillbaka), kostnaderna per person med beviljat boende (en del av LSS) har ökat med 34 000 kronor (4 %) i fasta priser sedan 2004. Motsvarande siffror från 2006 är 20 000 kronor i båda fallen.

-          Kostnaden per funktionshindrad person i särskilt boende beviljat enligt SoL/HSL har ökat med 34% sedan 2002 och med 61 % sedan 2006 (fasta priser).

-          Kostnaden per funktionshindrad person i ordinärt korttidsboende beviljat enligt SoL/HSL har ökat med 18 % sedan 2002 och med 42 % sedan 2006 (fasta priser).
 

Skatteintäkter

-          Skatteintäkterna har ökat realt med 49 miljarder sedan 2006 och med 260 miljarder sedan 2000.

-          Skattetrycket har fallit från 50,9 % av BNP år 2000 och 48 % av BNP 2006 till 44 % idag.

 
Den offentliga sektorns bruttoskuld

-          Den offentliga sektorns bruttoskuld har fallit med 12 procentenheter sedan 2000.

Inga kommentarer: