5 viktiga reformer för Europa!

I dag deltar vi i World Economic Forum i Davos för att diskutera förändringar och trender i världsekonomin. Vi ser tecken på att det ljusnar i Europa. Men det behövs fler åtgärder för jobb och tillväxt. Fler människor måste få ett jobb att gå till och en välfärd att lita på, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg I DI.

 Även svensk ekonomi har dämpats av den globala finans- och skuldkrisen, samtidigt som Sverige har stått emot krisen bättre än de flesta jämförbara länder. Till skillnad från många andra europeiska länder har vi under flera år kunnat se reallöneökningar. Vi har fått bättre köpkraft. Genom god ordning i Sveriges ekonomi betalar svenskarna lägre räntor på sina lån. I dag har 200.000 fler ett jobb att gå till, jämfört med 2006.

Tillväxten i Sverige drivs snarare av de svenska hushållen än genom draghjälp från omvärlden. Men svenska jobb och svensk välfärd är fortsatt starkt beroende av den ekonomiska utvecklingen i Europa. Dit går större delen av vår export, som i sin tur utgör omkring hälften av vår BNP. Därför är det viktigt att vända den fortsatt negativa utvecklingen i många av EU:s medlemsländer. På plats i Davos kommer vi att argumentera för åtgärder inom följande fem områden:

 

•      Stärkt inre marknad för tjänster och människor samt utvecklad digital ekonomi.

 

Tjänsteinnehållet i vår handel ökar och står nu för mer än hälften av svensk export, räknat i förädlingsvärde. Digitaliseringen ger vår ekonomi nya förutsättningar.

Men EU:s medlemsländer har ännu inte lyckats upprätta någon gemensam marknad för tjänstehandeln eller den digitala ekonomin. De håller fast vid sina egna särregler, vilket hämmar både tillväxt och jobbskapande. Av världens tio största it-företag är fem amerikanska och resten kommer från Asien. Utvecklingen håller på att springa Europa förbi.

 

Den inre marknaden i EU omfattar redan fri rörlighet för människor. Andra EU-länder skulle tjäna på att, som Sverige, öppna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Det kommer också på sikt att bli nödvändigt, sett till vår demografiska utveckling.

 

•      Frihandel lönar sig mer än någonsin.

 

Den fria handeln är tyvärr inte så fri som det påstås. Vad betyder det för de nya svenska och europeiska jobben? När länder i Europa vill skydda de egna jobben hotar det arbeten i Sverige. När röster här hemma höjs om att skydda de svenska jobben väcks frågan om de förstått hur handelsberoende svensk ekonomi är.

Dagens handelsströmmar följer dessutom nya mönster och ställer invanda föreställningar på kant. En vara består i dag ofta av komponenter från många olika länder, vilket gör att tullar kan straffa den egna industrin.

Argumenten för frihandel har aldrig varit starkare än i dag, något som vårt svenska näringsliv också ofta påtalar. Vi vill därför att EU snabbt ska slutföra frihandelsförhandlingarna med USA, Japan, Kanada, Indien och syd-amerikanska Mercosur. Vi vill också att snabba beslut fattas för att avveckla alla kvarvarande handelshinder mellan EU-länder och i Norden. Handeln måste nu i praktiken bli så fri och öppen som vi pratar om i teorin.

•      Ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för tillväxt.

 

Sverige är ett undantag i Europa. Vår statsskuld är bland de lägsta inom EU. Sverige är dessutom det enda land inom EU vars bruttoskuld beräknas minska mellan 2006 och 2014. Följden är att vi svenskar betalar lägre räntor på våra lån än de flesta andra människor i Europa.

Vår goda ekonomi har gjort att vi har kunnat stötta den svenska ekonomin genom krisen. Vi har hållit uppe den inhemska konsumtionen genom förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt restaurangmoms, satsningar på infrastruktur och rot- och rutavdrag. Det har bidragit till att Sverige har haft bland de högsta genomsnittliga tillväxttakterna inom EU under krisen, att arbetslösheten ligger under EU-genomsnittet och att sysselsättningsgraden är den näst högsta i EU.

 

EU-länderna har som en följd av krisen kommit överens om striktare regler för de offentliga finanserna. Det är i grunden bra. Problemet är att den genomsnittliga statsskulden i EU ligger på runt 90 procent av BNP. I takt med att konjunkturen gradvis stärks minskar behovet av stimulanser och politiken bör inriktas på att föra ekonomin tillbaka till överskott.

 

•      Fortsatt kunskap och utbildning i vårt högteknologiska samhälle.

 

Världsekonomin drivs i dag av tillväxtekonomierna, men också av en snabb teknologisk utveckling. Efterfrågan på välutbildad arbetskraft och forskning ökar. Här vill vi att Sverige och andra EU-länder ska kunna konkurrera. Det gör vi genom att satsa mer på utbildning, forskning och utveckling. Flera EU-länder, däribland Sverige, ligger i toppskiktet i index över innovationer och kreativitet och i det globala konkurrenskraftsindex som World Economic Forum tar fram. Vi vill fortsätta satsa på att människor ska få en god utbildning som möter framtidens krav.

 

Många andra europeiska länder har ett betydligt lägre arbetskraftsdeltagande bland kvinnor. Här står Sverige starkt. Vi vill att fler länder vidtar åtgärder så att fler av Europas välutbildade kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden. Jämställdhet är smart ekonomisk politik.

 

•      Strukturreformerna måste fortsätta.

 

Under krisen har flera EU-länder vidtagit många viktiga ekonomiska reformer. Spanien har förbättrat funktionen av arbetsmarknaden, pensionssystemet och finansmarknaden. Till följd av träget reformarbete har de baltiska länderna bland de högsta tillväxtsifforna i Europa. Irland kunde lämna sitt stödprogram före jul. Nu måste reformerna fortsätta.

Det finns mycket kvar att göra för att fler människor i Europa ska ha ett jobb att gå till och en välfärd att lita på. Men vi är en bra bit på väg. I dag i Davos möts vi för att diskutera hur vi ska nå dit tillsammans.

 

Fredrik Reinfeldt, statsminister (M)

Anders Borg, finansminister (M)