Vad döljer s?

Beatrice Ask mfl skriver på DN debatt idag om att s ställer sig vid sidan av arbetet med att ta fram en skärpt lagstiftning om partibidrag mm.

Den fråga man ställer sig är självklart vad som döljer sig hos s? Nu när det börjar bli skarpt läge och man inte kan dölja sig bakom retorik längre så vill man inte vara med.

Min misstanke finns att s inte vill synliggöra det ekonomiska stöd man får från LO och andra intresseorganisationer. Om du går en promenad i en valrörelse och besöker valstugor tillexempel - vem bemannar dem? Det är fackliga anställda som på sin arbetstid bemannar s valstuga. Vem åker och sätter upp alla affischer och delar ut matrial på arbetsplatser? Det är fackliga anställda som på sin arbetstid utför det. S har ett fantastiskt valmaskineri - som till skillnad från oss andra partier alltså utförs av avlönade personer.

Medan våra moderata företrädare arbetar ideellt och brinner för att förbättra Sverige så har alltså s en köpt valrörelse av människor som får (bra) betalt i den fackliga sfären.

Självklart måste en lag om partifinansiering även omfatta arbetade timmar från LO och intäkter från lotterier. De intäkterna borde också övervägas att göra skattepliktiga.

Så här skriver vännerna från KU med ministern;

Sprucket samarbete.

Insynen ska öka och anonyma bidrag ska redovisas. Det är innehållet i en proposition som regeringen nu tar fram på egen hand, efter att de blocköverskridande samtalen havererat. Möjligheten att helt förbjuda anonyma donationer ska utredas vidare, skriver justitieminister Beatrice Ask och alliansföreträdare i KU.

Debatten kring redovisningen av partifinansiering har växt i Sverige, huvudsakligen efter kritik från Europarådet som ansett vår modell med en frivillig överenskommelse mellan sju av de åtta riksdagspartierna vara otillräcklig. Oavsett om det finns skäl eller ej att misstänka korruption eller dolda lojaliteter i anknytning till hur politiska partier finansieras, är det viktigt för förtroendet för hela det politiska systemet att det finns regler som garanterar transparens och insyn för allmänheten.

Regeringen har tidigare aviserat en ambition att ha en lagstiftning, grundad på den frivilliga överenskommelse som finns i dag, på plats före nästa års valrörelse. Justitiedepartementet presenterade därför den 3 juni i år ett förslag till en lag om insyn i hur partier och kandidater finansierar sin verksamhet. Då det traditionellt finns en samsyn i Sverige kring värdet av ett system med bred acceptans, hade förslaget föregåtts av överläggningar mellan företrädare för regeringen och oppositionen. Överläggningarna har rört såväl tidsplan som materiellt innehåll. Efter att remissynpunkterna nu har analyserats är regeringens bedömning att den tidsplan som tidigare aviserats kommer att hålla, och att förslaget i stora delar kommer kunna genomföras före nästa års val.

Regeringens utgångspunkt var att inför arbetet med en proposition till riksdagen, ha förnyade överläggningar med oppositionen. I stället för att delta i remissarbetet meddelade emellertid Socialdemokraterna den 15 september i en debattartikel att de ger ”Moderaterna en tidsfrist till den 15 oktober på att komma med en proposition till riksdagen. Annars tar vi saken i egna händer och agerar genom ett skarpt utskottsinitiativ i riksdagen.”

Sedan Socialdemokraterna på detta sätt uppenbart markerat att man inte är intresserad av ett samarbete kring den kommande lagstiftningen, kommer regeringen nu att gå vidare utan ytterligare kontakter med oppositionen. Damberg och Jämtins utspel om den 15 oktober är uppenbart orealistiskt och tyder antingen på djup okunskap om hur lagstiftningsarbete går till, eller på att de av andra, för oss okända skäl inte längre vill se ett samarbete.

Regeringen kommer i den kommande propositionen att lämna förslag till en ny lag som syftar till att ge allmänheten ökad insyn i hur partierna finansierar sin politiska verksamhet. Den nya lagen ska tills vidare gälla för partier som deltar i val till riksdagen eller Europa­parlamentet.

I lagen kommer det att ställas krav på partierna att årligen till Kammarkollegiet ge in en intäktsredovisning med uppgifter om de intäkter som partiet har erhållit på riksnivå. För att ytterligare möta högt ställda krav på transparens kommer det också att krävas att uppgifter om bland annat en bidragsgivares identitet redovisas om bidraget uppgår till ett tröskelvärde. Kammarkollegiet ska offentliggöra redovisningarna av partiernas och kandidaternas intäkter. Den nya lagen kommer även att innehålla bestämmelser om tillsyn och sanktioner vid överträdelser av lagen samt om överklagande av beslut till allmän förvaltningsdomstol.

Vi vill dock gå ännu längre. Vi vill att även lokala partier, partiföreningar, partidistrikt och kandidater till kommun- och landstingsfullmäktige ska omfattas av redovisningsskyldigheten. Eftersom riksdagspartiernas organisationer skiljer sig åt och ofta består av hundratals fristående föreningar, samt att man därför i dag helt saknar ekonomisk redovisning som täcker hela organisationerna, har remissvaren visat att frågan om hur en sådan heltäckande redovisningsskyldighet bör se ut behöver utredas mer grundligt.

Sveriges grundlag gör det dessutom i dag komplicerat att uttryckligen förbjuda politiska partier att ta emot anonyma bidrag, det vill säga sådana bidrag där ett parti själv inte vet eller misstänker vem som är givaren. I det kommande lagförslaget ska partierna i ett sådant hypotetiskt fall vara tvungna att redovisa hur stora och hur många sådana bidrag man mottagit. Vi vill omöjliggöra för partier att aktivt upprätta system för anonyma donationer i syfte att kringgå redovisningsskyldigheten. Därför kommer regeringen att ta initiativ till att utreda hur anonyma bidrag i framtiden helt kan förbjudas.

Regeringen kommer därför parallellt med att en proposition runt årsskiftet lämnas till riks­dagen tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över dessa frågor. Utredningen kommer att ges ett brett uppdrag att lämna kompletterande lagförslag som syftar till att åstadkomma ett sammanhållet och väl avvägt regelverk i fråga om insyn i partifinansiering som uppfyller Europarådets rekommendationer och samtidigt är särskilt anpassat för svenska förhållanden. Den kommande utredningen kommer dessutom ha möjlighet att analysera frågor om politiska partiers ekonomiska kopplingar till till exempel fackföreningsrörelser, och om det är lämpligt att införa krav på frivillighet från den enskilde när en del av en medlemsavgift i en organisation går till partipolitiskt stöd

Nästa års val är viktiga för Sverige. Vi är angelägna om att debatten ska handla om politikens innehåll, hellre än att partierna försöker misstänkliggöra varandras finansieringar. Därför är det glädjande att vi, förutsatt att riksdagen gör sin del, kommer kunna ha en lagstiftning på plats som garanterar transparens kring ekonomiska bidrag till partier. Att Socialdemokraterna inte längre synes vilja samarbeta i lagstiftningsarbetet är dock anmärkningsvärt.

Beatrice Ask (M)

, justitieminister

Per Bill (M)

, vice ordförande konstitutionsutskottet

Karin Granbom Ellison (FP)

, ledamot i konstitutionsutskottet

Per-Ingvar Johnsson (C)

, ledamot i konstitutionsutskottet

Tuve Skånberg (KD), ledamot i konstitutionsutskottet