Sveriges Radio Ekot kör ett vänsterspinn idag igen, men här är fakta om vad regeringen har gjort för att fler med låg inkomst ska få det bättre ekonomsikt i Sverige

Vägen till ett Sverige som håller ihop går genom fler i arbete. En politik för arbete är därför den bästa fördelningspolitiken.

Jobbskatteavdraget är den reform som bidragit mest till att göra det mer lönsamt att arbeta. Avdragets fokus på låg- och medelinkomsttagare har inneburit att drivkrafterna stärks mer i botten än i toppen av inkomstfördelningen. Därigenom har drivkrafterna stärkts mer för kvinnor än för män och mest för dem med svagast förankring på arbetsmarknaden.

Finanspolitiska rådet har konstaterat att inkomstskillnaderna har varit i stort sett oförändrade sedan 2006. Rådet har även konstaterat att den ökning av inkomstskillnaderna som har skett sedan 1995 huvudsakligen kom till innan 2006.

Nya Moderaterna och Alliansen vill (BP14):

använda styrkan i Sveriges offentliga finanser ska för att stödja tillväxt och sysselsättning och motverka att den höga arbetslösheten, som följt i finanskrisens spår, biter sig fast

… men även:

stärka ekonomin för de barnfamiljer som har lägst ekonomisk standard genom en höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget

- införa en fritidspeng för barn i ekonomiskt utsatta hushåll

- förstärka bostadstillägget för ålderspensionärer som har arbetsinkomster

- förstärka etableringstillägget och bostadsersättningen för personer med rätt till etableringsersättning som har arbetsinkomster

  　

Därtill har Alliansregeringen också genomfört en rad åtgärder riktade till grupper med svag ekonomi eller större försörjningsbörda:

Bostadsbidraget har höjts för såväl unga utan barn som för barnfamiljer (BP12) Flerbarnstillägget inom barnbidraget har höjts (BP11)

Studiemedlet (lånedelen) har höjts (BP10 och BP11)

Studiemedlet (bidragsdelen) har höjts (BP10)

Bostadstillägget för personer med sjuk-och aktivitetsersättning har höjts (BP10). Bostadstillägget till pensionärer har höjts (BP12)

Grundavdraget för pensionärer har höjts (BP09, BP10, BP11, BP13 och BP14)

Höjt tilläggsbidrag för barn inom studiestödet (BP13)

En höjning av bostadstillägget till ogifta pensionärer (BP13)

En höjning av grundnivån i föräldrapenningen (BP13)

Vidare har regeringen genomfört en reform som innebär att en del av arbetsinkomsten inte ska räknas in när försörjningsstödets nivå bestäms (BP13 – trädde i kraft 1juli 2013)

Höjning av det särskilda bidraget i bostadsbidraget (BP14) Höjningen innebär att det särskilda bidraget höjs med 200 kronor till 1 500 kronor per månad för ett barn, med 250 kronor till 2 000 kronor per månad för två barn och med 300 kronor till 2 650 kronor per månad för tre eller flera barn.