I Gävleborg är det dock flest i Sverige som går på bidrag utan att klara en egen försörjning och det är hela 18.5% av befolkningen. Den politiska utmaningen är självfallet att göra så att vi kommer ner under Sverigesnittet. Det kommer inte att gå utan alliansmajoriteter i länets kommuner och landsting och efter valet 2014 så kommer arbetet att påbörjas i alla fall.
SCB skriver;
Antalet helårspersoner som försörjs med sociala ersättningar och bidrag var i princip oförändrat år 2012 jämfört med året innan. Antalet med sjukpenning ökade för andra året medan antalet med sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att minska.
SCB redovisar årligen statistik över antalet helårspersoner i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag, såsom sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension), ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd.
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Därefter har antalet stadigt minskat med undantag för åren 2001-2004 och år 2009. År 2012 var antalet helårsekvivalenter i stort sett oförändrat jämfört med året innan, antalet ökade med 0,4 procent. Sedan 2002 har både antalet med sjuk- och aktivitetsersättning och antalet med sjukpenning minskat stadigt. För sjukpenning bröts denna trend år 2011 och 2012 ökade antalet med 13,6 procent. Antalet med sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att minska även år 2012, då med 7,3 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990. De övriga ersättningsformerna ökade något år 2012.
Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,7 procent. År 2012 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,4 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.
Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, är andelen som lägst i Stockholms län på 11,0 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,5 procent. Mellan 2011 och 2012 har antalet helårsekvivalenter ökat i vissa län och minskat i andra. Antalet har ökat som mest i Kronobergs län, 4,5 procent, och minskat som mest Norrbottens län, 4,3 procent.
Varje ersättningssystem mäts i helårspersoner, så kallade helårsekvivalenter. Detta för att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar. Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Exempelvis blir två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg kraftigt under början av 1990-talet. Antalet steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Därefter har antalet stadigt minskat med undantag för åren 2001-2004 och år 2009. År 2012 var antalet helårsekvivalenter i stort sett oförändrat jämfört med året innan, antalet ökade med 0,4 procent. Sedan 2002 har både antalet med sjuk- och aktivitetsersättning och antalet med sjukpenning minskat stadigt. För sjukpenning bröts denna trend år 2011 och 2012 ökade antalet med 13,6 procent. Antalet med sjuk- och aktivitetsersättning fortsatte att minska även år 2012, då med 7,3 procent, för att hamna på den lägsta nivån sedan antalet helårsekvivalenter började redovisas 1990. De övriga ersättningsformerna ökade något år 2012.
Helårsekvivalenternas andel av befolkningen mellan 20 och 64 år var 14,8 procent år 1990. År 1994 var andelen som högst med 22,7 procent. År 2012 var andelen helårsekvivalenter av befolkningen 14,4 procent, vilket är den lägsta andel som uppmätts.
Andelen helårsekvivalenter som försörjs med sociala ersättningar och bidrag fördelar sig inte lika över hela riket. Av befolkningen, 20-64 år, är andelen som lägst i Stockholms län på 11,0 procent och som högst i Gävleborgs län på 18,5 procent. Mellan 2011 och 2012 har antalet helårsekvivalenter ökat i vissa län och minskat i andra. Antalet har ökat som mest i Kronobergs län, 4,5 procent, och minskat som mest Norrbottens län, 4,3 procent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar