Debattartikel av finansminister Anders Borg på SVD Brännpunkt med Anna Kinberg Batra

 

Bilden är entydig i den forskning som finns kring jobbskatteavdraget – sysselsättningen ökar. När Socialdemokraterna nu använder forskningen som argument för att kritisera regeringens politik men helt bortser från den när den egna politiken utformas är inte trovärdigt. Det skriver finansminister Anders Borg och Anna Kinberg Batra, ordförande i finansutskottet.

Alliansen har sedan 2006 hållit ett högt reformtempo. Först finanskrisen och sedan skuldkrisen har ställt höga krav på ekonomiskt ansvarstagande. Samtidigt har det varit nödvändigt att återupprätta arbetslinjen för att pressa tillbaka det stora utanförskap som Socialdemokraterna lämnade efter sig.

När vi nu blickar framåt för att möta bland annat problemen med hög ungdomsarbetslöshet och bristande integration är det viktigt med en seriös utvärdering av politiken och en granskning av oppositionens alternativ.

För att stärka arbetslinjen och möta nedgången i ekonomin har regeringen bedrivit en aktiv politik. Jobbskatteavdraget, rut och rot, reformer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, nystartsjobb, instegsjobb, halverade socialavgifter för unga, höjd nedre skiktgräns för den statliga inkomstskatten och halverad restaurangmoms är alla åtgärder som syftat till att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft.

I arbetet med att nu hitta fler vägar till full sysselsättning är utvärderingar av nationella och internationella bedömare en viktig del. Särskilt viktigt är att hitta fler lösningar för att få unga och utrikesfödda i jobb. Den omfattande reformagendan, det drastiska efterfrågefallet under krisen och den korta tid som gått sedan flera av reformernas införande gör att genomslaget än så länge bara delvis går att mäta.

Jobbskatteavdraget är en av de mest genomlysta skattereformer som har genomförts i Sverige. Utvärderingar från bland annat Riksrevisionen, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet bedömer jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter som stora. Nyligen genomförde Finansdepartementet på riksdagens uppdrag en utvärdering av jobbskatteavdraget där det tydligt framgår att jobbskatteavdraget har effekter i linje med regeringens tidigare bedömningar.

Jobbskatteavdragets effekter är därmed väl belagda och argument emot får mer betraktas som en vilja att höja skatten än att seriöst lyssna till ekonomisk forskning. Jobbpolitiken i dess helhet har utvärderats av institutioner som OECD, IMF, Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet. Bilden är entydig, regeringens politik ökar sysselsättningen och minskar jämviktsarbetslösheten. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringens reformer på sikt ökar sysselsättningen med 160 000 personer.

I forskningen finns också kritik mot regeringens politik. I huvudsak vilar den på tre ben: Politiken borde vara mer expansiv och ha mindre säkerhetsmarginaler, större skattelättnader borde riktas till dem som är mest produktiva och skattesystemet borde vara mer enhetligt. Från ett politiskt perspektiv är dock bilden mer komplicerad. Att ta ner säkerhetsmarginalerna när mörka moln präglar konjunkturhimmelen är inte ansvarsfullt. Vi ska kunna upprätthålla kvaliteten i skola, sjukvård och omsorg oavsett svängningar i konjunkturen. Att avskaffa värnskatten skulle innebära stora skattelättnader för dem som tjänar mest men inte ge något alls till människor med normala inkomster. Större enhetlighet i skattesystemet skulle göra det svårare att rikta insatser mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Därmed är det inte alltid önskvärt att göra praktik av teorin.

Att däremot göra som Socialdemokraterna och bara använda forskningen för att kritisera regeringen och helt bortse ifrån den när den egna politiken utformas är inte trovärdigt. Trots stor enighet kring jobbskatteavdragets effekter motsatte sig Socialdemokraterna varje steg. Rut-avdraget är enligt Konjunkturinstitutet den mest kostnadseffektiva jobbreformen som dessutom varaktigt ökar sysselsättningen men samtidigt en skattelättnad som Socialdemokraterna varit angelägna om att ta bort.

Socialdemokraternas föreslagna avtrappning av jobbskatteavdraget är så skadlig för ekonomin att om den genomfördes så skulle statens intäkter minska trots att det handlar om en skattehöjning, enligt en tidigare SNS-rapport.

I sin iver att kritisera regeringen är Socialdemokraterna snabba med att dra slutsatser. Till exempel pågår just nu ett utvärderingsarbete av den halverade socialavgiften för unga. Även om det finns kritik mot reformen så är det inte liktydigt med att Socialdemokraternas riktade skattehöjningar med 16 miljarder mot ungas anställningsmöjligheter skulle vara utan stora konsekvenser för jobben.

Socialdemokraterna och de andra oppositionspartierna har en lång resa framför sig för att få ordning på sin ekonomiska politik. Att sila mygg och svälja kameler från den ekonomiska forskningen är inte ett trovärdigt första steg.

ANDERS BORG (M)

finansminister

ANNA KINBERG BATRA (M)

ordförande i Finansutskottet