I dag presenterade Moderaternas talesperson i integrationsfrågor, Tobias Billström, rapporten "Med arbetslinjen i fokus" om hur kommunerna kan lyckas bättre med integrationen. Rapporten innehåller slutsatser från besök i de fem kommuner som enligt tidningen Fokus lyckats bäst med integrationen 2010. - För mig är det tydligt att de kommuner som lyckas är de som tar arbetslinjen på allvar. Det handlar om att se till att fokusera på egenförsörjning, en flexibel introduktion och ett gott näringslivsklimat. De kommuner vi har besökt har deffinitivt något att lära dem som i dag inte lyckas lika bra, säger Tobias Billström.
Klicka på rubriken för att komma till Moderaternas hemsida där du kan tanka ner rapporten.
I Gävle där företagsklimatet är uselt så är arbetslösheten högre både för ungdomar, infödda svenskar och nya svenskar. Det krävs ett väsentligt bättre företagsklimat i Gävle och hela länet så att vi får ner arbetslösheten. Om man inte ser ett problem, eller kan erkänna att det finns, så kan man inte heller lösa detsamma och därför krävs det en ny kommunledning i Gävle och en fortsatt alliansregering i Sverige.
Miljöpartiet och vänsterpartiet vill införa en väsentligt ökad flyktinginvandring till Sverige medan alliansen vill ha en arbetskraftinvandring, vilket är nödvändig för att vi ska klara framtidens kompetensförsörjning i både privat och offentlig sektor. Jag är både stolt och nöjd över alla de som flyttat till Sverige från andra länder och som nu finns som goda medarbetare i äldreomsorgen, restauranger, servicenäringen, läkare och tandläkare och inom industrin. Sverige har allt att tjäna på att integrationen blir bättre och det är arbetslinjen som gäller även på det här politikområdet.
Såhär skriver Tobias Billström om kopplingen mellan ett gott företagsklimat och integration:
Goda relationer med näringslivet
Tre av kommunerna uppger goda kontakter med näringslivet som en viktig förklaring
till framgångarna med integrationsarbetet. Samma kommuner har också hamnat högt
på Svenskt näringslivs årliga ranking av kommunernas näringslivsklimat. Att det finns
ett samband mellan ett gott näringslivsklimat och en lyckad integration har nyligen
visats i en rapport av Svenskt Näringsliv.2 Sambandet förklaras bland annat med att
nyanlända gynnas om det är enklare att starta företag eftersom de ofta har små resurser och svårare att hantera tungrodd byråkrati. Det är också vanligare att invandrare startar och driver egna företag än vad det är bland den infödda befolkningen, vilket gör att ett gott näringslivsklimat får större relativ betydelse för dem. Fler företag ger också ett större antal arbetstillfällen, vilket minskar konkurrensen och därför gynnar personer som står utanför arbetsmarknaden.
Goda relationer med näringslivet har också en konkret betydelse i introduktionsarbetet.
Täta kontakter med företagen i kommunen är ett naturligt sätt att få reda på om
det finns arbetstillfällen eller möjligheter till praktik för nyanlända och andra i kommunen som är utanför arbetsmarknaden. Att kommunens tjänstemän har egna, personliga näringslivskontakter verkar vara till stor nytta. Finns ett förtroende för kommunens företrädare kan dessa stå som en garant för de personer som arbetsgivaren anställer på rekommendation. På så sätt blir kommunen ett substitut för det nätverk som många nyanlända saknar. Rekryteringen i Sverige sker annars ofta i det egna nätverket och många gånger utannonseras inte lediga arbeten formellt, vilket missgynnar den som är ny i Sverige.
Ett exempel på täta kontakter mellan näringsliv och kommun finns i Trosa där kommunstyrelseordföranden personligen gör företagsbesök varannan vecka. I Vaggeryd
har man istället utvecklat ett strukturerat arbetssätt där näringslivet får spela en aktiv roll i den lokala arbetsmarknadspolitiken och dess genomförande, den så kallade Vaggerydsmodellen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar