Utrikesföddas förvärvsarbete och arbetslöshet.

I kommunfullmäktige i måndags så refererade jag den RUT rapport som jag har tagit fram i ämnet. 

Arbetslösheten är mycket hög för personer som har kommit till Sverige från länder utanför EU. Nu vidtar regeringen en rad åtgärder för att se till att även de personerna kommer i jobb. Det handlar om såväl hårdare krav som bidragstak men också stora resurser till yrkesutbildning. Jag såg att socialdemokraterna citerade ett uttalande som jag gjorde i debatten som handlar om att individen själv är ansvarig för att göra sig själv anställningsbar. Det är också så vi utvecklar politiken nu. Man kan inte komma till Sverige och begära att man blir försörjd av svenska skattebetalare utan man måste göra som alla andra. Göra sig själv anställningsbar så att man får jobb och kan försörja sig själv.

Min RUT rapport:

Uppdragsgivaren önskar statistik över:

1.    Antal flyktingar och flyktinganhöriga i arbetsför ålder (20–64 år) som har kommit till Sverige sedan 2012, fördelat på år.

2.    Antal flyktingar och flyktinganhöriga i arbetsför ålder (20–64 år) som har kommit till Sverige årligen sedan 2012 som förvärvsarbetar, fördelat på år.

3.    Genomsnittlig tid som det tar för flyktingar och flyktinganhöriga som har kommit till Sverige sedan 2012 att erhålla egen förvärvsinkomst.

4.    Skillnaden i förvärvsfrekvens och tid innan egen förvärvsinkomst mellan män och kvinnor bland flyktingar och flyktinganhöriga.

5.    Arbetslösheten bland utrikes födda personer i åldern 20–64 år sedan 2012, fördelat på år.

6.    Antal utrikes födda personer som drev företag 2023 i Sverige.

 

Sammanfattning

Antalet flyktingar och flyktinganhöriga (20–64 år) som fick uppehållstillstånd i Sverige ökade från 9 100 personer 2012 till 38 600 personer 2016, för att därefter minska till omkring 4 500 personer 2023.

Förvärvsfrekvensen, dvs. andelen förvärvsarbetande, ökar med vistelsetid i Sverige. Andelen förvärvsarbetande bland flyktingar och flyktinganhöriga uppgår till drygt 50 procent efter fyra år i landet. Efter elva år förvärvsarbetar omkring två tredjedelar av personerna. Män blir i genomsnitt förvärvsarbetande tidigare än kvinnor, men skillnaden minskar med tiden i Sverige. Efter elva år är andelen förvärvsarbetande bland män drygt 70 procent medan andelen bland kvinnor ligger på drygt 60 procent.

Arbetskraftsdeltagandet, dvs. andelen av befolkningen som är sysselsatta eller arbetslösa som söker arbete, har ökat över tid oberoende av födelseregion. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Europa (utanför Norden) samma andel i arbetskraften, omkring 89 procent. Personer födda utanför Europa har en lägre andel i arbetskraften jämfört med övriga grupper, omkring 85 procent.

Arbetslösheten är högre för personer födda utanför Europa jämfört med övriga. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Norden (utanför Sverige) en arbetslöshet på drygt 4 procent enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU). Personer födda inom Europa (utanför Norden) har en arbetslöshet på nästan 9 procent och de som är födda utanför Europa har en arbetslöshet på omkring 20 procent.

Om man ser till antalet utrikes födda personer är det vanligast att utrikes födda personer driver enskild firma, nästan 97 000 personer, följt av fåmansaktiebolag, 43 000 personer.

 

Inledning

I rapporten redovisas uppgifter över antalet flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år, som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023 samt andelen förvärvsarbetande bland dessa. I rapporten redovisas även andelen arbetslösa samt andelen i arbetskraften bland personer i åldern 20–64 år, fördelat på födelseregion (Inrikes födda, Norden (utom Sverige), Europa (utom Norden) samt Utanför Europa), för perioden 2012–2024.

Därefter redovisas uppgifter avseende antalet utrikes födda personer som drev företag 2023 i Sverige. Rapporten avslutas med en beskrivning av de datakällor som används i rapporten.

Uppgifterna i denna rapport hämtas från ett antal register som Statistiska central­byrån (SCB) ansvarar för. Det är arbetskraftsundersökningarna (AKU), longitudinell databas för integrationsstudier (STATIV) samt företagsregister och individdatabasen (FRIDA). Utredningstjänsten har inte analyserat orsakerna till skillnader över tid eller mellan olika grupper.

Underlagen för diagrammen i rapporten finns i Excel-bilagan.

 

Flyktingar och flyktinganhöriga som fått uppehållstillstånd

I diagram 1 redovisas antalet flyktingar och flyktinganhöriga[1] i åldern 20–64 år, som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023. Diagrammet visar en ökning i antalet under perioden 2012–2016, från 9 100 personer 2012 till 38 600 personer 2016. Därefter har antalet minskat till 4 500 personer 2023, varav 2 000 var kvinnor och 2 500 var män 2023.[2]

Diagram 1: Antalet flyktingar/flyktinganhöriga (20–64 år) som fått uppehålls­tillstånd, 2012–2023

Källa: SCB, STATIV

I diagram 2 redovisas andelen förvärvsarbetande[3] i gruppen flyktingar och flyktinganhöriga i åldern 20–64 år, som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023. Uppgifterna baseras på situationen 2023. Det innebär att det är stora skillnader i tiden som personerna varit i Sverige, mellan de grupper av individer som jämförs i diagrammet. Till exempel har de som fick uppehållstillstånd 2012 varit i Sverige i omkring elva år, de som fick uppehållstillstånd 2017 har varit i Sverige i omkring sex år och de som fick uppehållstillstånd 2022 har varit i Sverige i omkring ett år vid mättillfället.

Diagrammet visar att de flyktingar och anhöriga som fick uppehållstillstånd 2012 förvärvsarbetar i högre utsträckning 2023 (68 procent) än personer som kommit till Sverige senare. De personer som kom till Sverige 2023 (med kortast vistelsetid) har lägst andel som förvärvsarbetar (21 procent). När siffrorna fördelas på kön visar det sig att andelen män som förvärvsarbetar är högre än andelen kvinnor, se även Excel-bilagan.[4]

Andelen förvärvsarbetande bland inrikes födda var 85 procent 2023 (85 procent bland män och drygt 84 procent bland kvinnor). Bland samtliga utrikes födda (där vistelsetiden inom gruppen är blandad) var andelen förvärvsarbetande drygt 70 procent 2023 (73 procent bland män och drygt 67 procent bland kvinnor).[5]

Diagram 2: Andelen förvärvsarbetande flyktingar och flyktinganhöriga (20–64 år) efter mottagningsår (det år de fick uppehållstillstånd), 2023, procent

Källa: SCB, STATIV

I diagram 2 ovan visas andelen förvärvsarbetande vid ett specifikt år (2023) bland flyktingar och flyktinganhöriga som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023. För att ta hänsyn till förändringar i förvärvsfrekvensen över tid redovisas i diagram 3 den genomsnittliga andelen förvärvsarbetande under perioden 2012–2023, bland flyktingar och flyktinganhöriga som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023, efter antal år i Sverige.

Av diagrammet framgår att andelen förvärvsarbetande bland flyktingar och flyktinganhöriga uppgår till drygt 50 procent efter fyra år i landet. Efter elva år förvärvsarbetar 68 procent. Diagrammet visar även att män i genomsnitt blir förvärvsarbetande tidigare än kvinnor, men att skillnaden minskar med tiden i landet. Efter elva år är andelen förvärvsarbetande bland män drygt 70 procent medan andelen bland kvinnor ligger på drygt 60 procent.

Genomsnittlig andel förvärvsarbetande för perioden 2012–2021[6] bland inrikes födda var 83 procent (84 procent bland män och 83 procent bland kvinnor). Bland samtliga utrikes födda personer var genomsnittlig andel förvärvsarbetande för perioden 2012–2021, drygt 60 procent (omkring 65 procent bland män och omkring 60 procent bland kvinnor).[7] Som tidigare nämnts är vistelsetiden i Sverige i den senare gruppen blandad.

Diagram 3: Genomsnittlig andel förvärvsarbetande bland flyktingar och flyktinganhöriga (20–64 år) som kom till Sverige under perioden 2012–2023 efter antal år i Sverige, 2023, procent

Källa: SCB, STATIV

 

Arbetskraftsdeltagandet och arbetslöshet

Nedan redovisas arbetskraftsdeltagandet och arbetslöshet under perioden 2012–2024, fördelat på födelseregion (Inrikes födda, Norden (utom Sverige), Europa (utom Norden) och Utanför Europa). Det ska noteras att gruppen ”Utanför Europa” till stor del utgörs av flyktingar och deras flyktinganhöriga. Uppgifterna är hämtade från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), vilket är det officiella måttet på arbetslöshet och omfattar åldersgruppen 20–64 år.[8]

Arbetskraftsdeltagandet definieras som andelen av befolkningen som är i arbetskraften, dvs. sysselsatt eller arbetslösa som söker arbete. De som inte ingår i arbetskraften är personer som är studerande, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka samt arbetslösa som inte söker arbete.[9]

Arbetskraftsdeltagandet har ökat över tid oberoende av födelseregion. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Europa (utanför Norden) samma andel i arbetskraften, omkring 89 procent. Personer födda utanför Europa har en lägre andel i arbetskraften jämfört med övriga grupper, omkring 85 procent.[10]

Arbetskraftsdeltagandet är högre bland män än bland kvinnor, oberoende av födelseregion. Skillnaden är störst för personer födda utanför Europa och personer födda inom Norden (utanför Sverige), omkring 10 procentenheter, se Excel-bilagan.

Diagram 4: Andelen i arbetskraften (20–64 år) fördelad på födelseregion, 2012–2024, procent

Källa: SCB, AKU

Arbetslösheten[11] är i genomsnitt högre för personer födda utanför Europa jämfört med övriga. Arbetslösheten var extra hög för personer födda utanför Europa åren 2020 och 2021, dvs. under covid-19 pandemin. Då ökade arbetslösheten även bland personer födda inom Europa och Norden. År 2024 har personer födda i Sverige samt personer födda inom Norden (utanför Sverige) samma andel arbetslösa, drygt 4 procent. Personer födda inom Europa (utanför Norden) har en arbetslöshet på nästan 9 procent och de som är födda utanför Europa har en arbetslöshet på omkring 20 procent, se diagram 5.[12] Det kan noteras att arbetslöshetsmåttet i AKU definieras annorlunda jämfört med den statistik som Arbetsförmedlingen redovisar. I Arbetsförmedlingen statistik ingår exempelvis endast de som är inskrivna som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. I AKU kan exempelvis även studerande ingå som svarar att de också söker arbete, och kan ta ett arbete i närliggande tid, samt personer utan arbete som inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.[13]

Diagram 5: Andelen arbetslösa (20–64 år) fördelad på födelseregion, 2012–2024, procent

Källa: SCB, AKU

 

Utrikes födda företagare

Nedan redovisas uppgifter från SCB:s databas FRIDA (företagsregister och individdatabasen) över antal utrikes födda personer som driver företag. Utredningstjänsten har avgränsat uppdraget till att omfatta endast fåmansaktiebolag, dvs. de företag där fyra eller färre personer äger mer än hälften av aktierna i företaget.

I tabell 1 redovisas antalet företagare födda utomlands, uppdelat på världsdel. Uppgifterna avser 2023, vilket är senaste tillgängliga uppgifter[14]. Om man ser till antalet personer är det flest utrikes födda personer som driver enskild firma, nästan 97 000 personer, följt av fåmansaktiebolag, 43 000 personer. Om man ser till andelen utrikes födda personer bland de olika typerna av företagare, är andelen utrikes födda högst bland dem som driver enskild firma, 13 procent.

Tabell 1: Utrikes födda personer som är ägare eller delägare i fåmansbolag, handelsbolag eller enskild näringsidkare, per födelseregion, riket, 2023

Företagsform/region	Antal utrikes födda	Andel utrikes födda (%)	Totalt antal (inrikes och utrikes födda)
Enskild näringsidkare	96 600	13,3	728 300
varav Norden	11 600
varav Europa utom Norden	36 400
varav utanför Europa	48 600
Handelsbolag	13 800	0,2	71 900
varav Norden	1 400
varav Europa utom Norden	5 200
varav utanför Europa	7 200
Fåmansaktiebolag	43 000	0,1	559 000
varav Norden	8 400
varav Europa utom Norden	17 100
varav utanför Europa	17 500

Källa: SCB, FRIDA

 

Datakällor

Uppgifterna hämtas från arbetskraftsundersökningarna (AKU), longitudinell databas för integrationsstudier (STATIV) samt företagsregister och individdatabasen (FRIDA). Nedan beskrivs dessa databaser kortfattat.

Longitudinell databas för integrationsstudier (STATIV)

I longitudinell databas för integrationsstudier (STATIV) redovisas bland annat uppgifter över antalet kommunmottagna flyktingar och flyktinganhöriga[15] i åldern 20–64 år, fördelat på mottagningsår. I STATIV finns även uppgifter om hur många av de kommunmottagna flyktingar och flyktinganhöriga som förvärvs­arbetar.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

När det gäller uppgifter om arbetslöshet har SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) använts, vilket är det officiella måttet på arbetslöshet.[16] Enligt AKU definieras en individ som arbetslös om den var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Notera att AKU är en urvalsundersökning vilket innebär att de redovisade uppgifterna är behäftade med en viss statistisk osäkerhet.[17]

Företagsregister och individdatabasen (FRIDA)

Företagsregister och individdatabasen (FRIDA) är en databas på totalnivå för företagsformerna aktiebolag, ekonomiska föreningar, enskilda näringsidkare, handelsbolag och övriga bolag. I FRIDA finns bland annat uppgifter över företagens ägare och delägare. Grundmaterialet i FRIDA är de deklarationsuppgifter som företag och företagare lämnat till Skatteverket.

 

Källor

Arbetsförmedlingen (2025). Webbplats Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik, https://arbetsformedlingen.se/statistik/sok-statistik/forklaring-av-statistiken/arbetsformedlingens-och-scbs-statistik. Besökt 2025-06-04.

Statistiska centralbyrån – SCB (2021). Begrepp och definitioner AKU, https://www.scb.se/contentassets/8ab23deb3310477a9dad083750ec0355/begrepp-och-definitioner-aku-2021-02-22.pdf. Daterad 2021-02-22.

Statistiska centralbyrån – SCB (2023). Statistikdatabas – Arbetsmarknadsvariabler –2021, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003X/IntGr1RikKonUtb. Senast uppdaterade 2023-04-12.

Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabas – Sysselsatta kommunmottagna flyktingar och anhöriga, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003B/KomMotForvBAS. Senast uppdaterade 2024-12-23.

Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabas – Antal kommunmottagna flyktingar 20–64 år, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003E/KomMotAntal. Senast uppdaterade 2024-12-23.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Arbetskraftsundersökningarna (AKU), leverans 2025-06-16.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025), Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2024, egna körningar 2025-06-16.

Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabas – Andel sysselsatta 2023, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AA__AA0003__AA0003B/IntGr1RikUtbBAS. Senast uppdaterade 2025-01-31.

 

---

[1] Dvs. kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande, personer som fått uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter samt flyktinganhöriga till dessa kategorier.

[2] Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabas – Antal kommunmottagna flyktingar 20–64 år.

[3] Antalet förvärvsarbetande bland en grupp personer (flyktingar och flyktinganhöriga (20–64 år) som fick uppehållstillstånd under perioden 2012–2023) i relation till totalt antal personer i gruppen. I stället för förvärvsfrekvens används ibland begreppet sysselsättningsgrad.

[4] SCB (2024). Statistikdatabas – Sysselsatta kommunmottagna flyktingar och anhöriga.

[5] Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabas – Andel sysselsatta 2023.

[6] Denna tidsserie finns fram till 2021.

[7] SCB (2023). Statistikdatabas – Arbetsmarknadsvariabler –2021.

[8] Notera att uppgifterna om arbetslösheten enligt AKU inte ska förväxlas med inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, se vidare Arbetsförmedlingen (2025). Webbplats Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik.

[9] SCB (2021). Begrepp och definitioner AKU.

[10] SCB (2025). Arbetskraftsundersökningarna (AKU), leverans 2025-06-16.

[11] Enligt AKU definieras en individ som arbetslös om den var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Notera att AKU är en urvalsundersökning vilket innebär att de redovisade uppgifterna är behäftade med en viss statistisk osäkerhet. SCB (2021). Begrepp och definitioner AKU.

[12] SCB (2025). Arbetskraftsundersökningarna (AKU), leverans 2025-06-16.

[13] Arbetsförmedlingen (2025). Webbplats Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik.

[14] Enligt SCB har antalet handelsbolag varit relativt konstant över tiden från 2015 och framåt, däremot syns en stadig nedgång på antalet fysiska delägare i handelsbolag, dvs. de som deklarerar på bilaga N3A och som ingår i uppgifterna i tabell 1.

[15] Dvs. kommunmottagna flyktingar och skyddsbehövande, personer som fått uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter samt flyktinganhöriga till dessa kategorier.

[16] Notera att uppgifterna om arbetslösheten enligt AKU inte ska förväxlas med inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen, se vidare t.ex. Arbetsförmedlingen (2025). Webbplats Skillnaden mellan Arbetsförmedlingens och SCB:s statistik.

[17] SCB (2021). Begrepp och definitioner AKU.