Jag har bett Riksdagens utredningstjänst att ta fram en rapport som visar kostnaden för politisk verksamhet för länets kommuner. Gävle har historiskt sett legat lågt och ligger fortfarande lågt jämfört med andra kommuner men nu ökar kostnaderna kraftigt visar samma RUT rapport. Det är viktigt med en väl fungerande demokrati där de som engagerar sig har rimliga villkor men det är lika viktigt att vi som är förtroendevalda är rädda som skattebetalarnas pengar.
En redovisning önskas av kostnaden för förtroendevalda
och politiska tjänstemän totalt och per invånare, samt antalet förtroendevalda
totalt och per invånare.
Uppgifterna önskas per år för perioden 2014–2024, för
kommunerna i Gävleborgs län, för Region Gävleborg samt för kommunerna Umeå,
Luleå, Falun, Sundsvall, Örebro och Västerås.
Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att
bland kommunerna i Gävleborgs län, var Gävle den kommun med lägst kostnad för
politisk verksamhet under perioden 2014–2024, mätt per invånare i kommunen och
som andel av kommunens totala kostnader. Nordanstig hade högst eller näst högst
kostnad för politisk verksamhet under perioden 2014–2024, undantaget 2021. Om
man ser till Gävle jämfört med Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och
Örebro, var Gävle under perioden 2014–2023, den kommun med näst lägst kostnad för
politisk verksamhet. Västerås var den kommun som haft lägst kostnad för
politisk verksamhet under perioden 2014–2024. År 2024 uppgick kostnaden för
politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg till 112
kronor per invånare. Genomsnittet för alla regioner var 174 kronor per
invånare. Den politiska verksamheten uppgick till 0,26 procent av Region Gävleborgs
kostnader för hälso- och sjukvård. Genomsnittet för alla regioner uppgick till
0,44 procent.
SCB:s statistik visar att antalet förtroendevalda i relation
till antalet invånare i kommunen var lägst i Gävle (2,0 per 1 000
invånare) och högst i Ockelbo (12,9 per 1 000 invånare), bland kommunerna
i Gävleborgs län under mandatperioden 2023–2026, dvs. antalet förtroendevalda efter
valet 2022. En jämförelse mellan Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås
och Örebro visar att Västerås hade lägst antal förtroendevalda per 1 000
invånare (1,6 per 1 000 invånare) och Falun hade flest förtroendevalda per
1 000 invånare (2,9 per 1 000 invånare), under mandatperioden
2023–2026.
Inledning
I rapporten redovisas först kostnaden för politisk
verksamhet i kommunerna i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå,
Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro. Dessutom redovisas kostnaderna för politisk
verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg.
Därefter redovisas antalet förtroendevalda i kommunerna i
Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och
Örebro. Även antalet förtroendevalda i Region Gävleborg redovisas.
Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån (SCB) och
avser perioden 2014–2024 samt mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026[1].
Utredningstjänsten har inte analyserat orsakerna till den redovisade
utvecklingen.
I Excel-bilagan redovisas kostnaderna för politisk
verksamhet för de angivna kommunerna och genomsnittet för alla kommuner.
Dessutom redovisas kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården
per region och genomsnittet för alla regioner. Uppgifterna redovisas som
absoluta tal, kronor per invånare samt som andel av kommunernas totala
kostnader respektive andel av regionernas totala kostnader för hälso- och sjukvård.
Kostnaderna för politisk verksamhet
Nedan redovisas kostnaderna[2] för
politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet)[3] i kommunerna
i Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås
och Örebro. Dessutom redovisas kostnaderna för politisk verksamhet inom hälso-
och sjukvården i Region Gävleborg.
I diagram 1 redovisas kostnaderna för politisk verksamhet i
kommunerna i Gävleborgs län uttryckt som kronor per invånare. I diagram 2
redovisas kostnaderna för politisk verksamhet uttryckt som andel av kommunens
totala kostnader. Diagrammen ger en likartad bild. Diagrammen visar att Gävle var
den kommun med lägst kostnad för politisk verksamhet under hela perioden
2014–2024. Nordanstig var den kommun som hade högst eller näst högst kostnad för
politisk verksamhet, bland kommunerna i Gävleborgs län under perioden
2014–2024, undantaget 2021.[4]
Diagram 1: Kostnaderna a) för politisk
verksamhet b) i kommunerna i Gävleborgs län, 2014–2024, kronor per
invånare
a) Kostnad för det egna
åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till
andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i
kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.
Källa: SCB
Diagram 2: Kostnaderna a) för politisk
verksamhet b) som andel av kommunens totala kostnad, i kommunerna i
Gävleborgs län, 2014–2024, procent
a) Kostnad för det egna
åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till
andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i
kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.
Källa: SCB
I diagram 3 redovisas kostnaderna för politisk
verksamhet i Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro samt
Riket (samtliga kommuner), uttryckt som kronor per invånare. I diagram 4
redovisas kostnaderna för politisk verksamhet, uttryckt som andel av kommunens
totala kostnader. Diagrammen visar att Västerås var den kommun med lägst eller
näst lägst kostnad för politisk verksamhet under hela perioden 2014–2024. Gävle
har haft näst lägst eller lägst kostnad under hela perioden 2014–2024, undantaget
kostnad per invånare 2024. Fram till 2020 hade Falun högst eller näst högst kostnad
för politisk verksamhet. Därefter har det varit olika kommuner som haft högst
kostnad för politisk verksamhet, beroende på år och om man mäter kostnaden per
invånare eller som andel av kommunens totala kostnader.[5]
Diagram 3: Kostnaderna a) för politisk
verksamhet b) i Gävle, Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro
samt Riket (samtliga kommuner), 2014–2024, kronor per invånare
a) Kostnad för det egna
åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till
andra kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i
kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.
Källa: SCB
Diagram 4: Kostnaderna a) för politisk
verksamhet b) som andel av kommunens totala kostnad, i Gävle, Falun,
Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro samt Riket (samtliga kommuner),
2014–2024, procent
a) Kostnad för det egna
åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och försäljning till andra
kommuner och regioner. b) Kostnad för politisk verksamhet (nämnd- och styrelseverksamhet) i
kommunen inklusive arvoderingen av förtroendevalda.
Källa: SCB
Tabell 1 visar kostnaderna för politisk verksamhet inom
hälso- och sjukvården[6] i
Region Gävleborg samt för alla regioner. Kostnaden uttrycks som kostnaden per
invånare och andelen av totala kostnaden för hälso- och sjukvård. År 2024
uppgick kostnaden för politisk verksamhet inom hälso- och sjukvården i Region Gävleborg
till 112 kronor per invånare. Genomsnittet för alla regioner uppgick till 174
kronor per invånare. Den politiska verksamheten uppgick 2024 till 0,26 procent
av Region Gävleborgs kostnader för hälso- och sjukvård. Genomsnittet för alla
regioner uppgick till 0,44 procent.
Tabell 1: Kostnaderna a) för politisk
verksamhet inom hälso- och sjukvård i Region Gävleborg samt för alla regioner,
2014–2024, kronor per invånare och procent
|
Mått |
Region |
2014 |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
2023 |
2024 |
|
Kr per inv. |
Region Gävleborg |
204 |
323 |
264 |
165 |
140 |
184 |
150 |
233 |
160 |
179 |
112 |
|
Alla regioner |
139 |
136 |
133 |
128 |
133 |
135 |
128 |
132 |
147 |
154 |
174 |
|
|
Andel (%) b) |
Region Gävleborg |
0,75 |
1,15 |
0,91 |
0,54 |
0,44 |
0,57 |
0,45 |
0,64 |
0,44 |
0,44 |
0,26 |
|
Alla regioner |
0,54 |
0,51 |
0,48 |
0,45 |
0,45 |
0,44 |
0,41 |
0,40 |
0,43 |
0,41 |
0,44 |
a) Kostnad
för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och
försäljning till andra kommuner och regioner. b) Andel av total kostnad för
hälso- och sjukvård.
Källa: SCB
Förtroendevalda i regioner och kommuner
Nedan redovisas antalet förtroendevalda i kommunerna i
Gävleborgs län, samt för kommunerna Falun, Luleå, Sundsvall, Umeå, Västerås och
Örebro. Dessutom redovisas antalet förtroendevalda i Region Gävleborg. Med
förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och
fullmäktigeberedningar samt revisorer[7].[8]
Undersökningen görs våren efter valet.[9] Det
innebär att antalet förtroendevalda efter valet 2010 anges som mandatperioden 2011–2014,
antalet förtroendevalda efter valet 2014 anges som mandatperioden 2015–2018, antalet
förtroendevalda efter valet 2018 anges som mandatperioden 2019–2022 och antalet
förtroendevalda efter valet 2022 anges som mandatperioden 2023–2026.
I tabell 2 redovisas antalet förtroendevalda i de angivna
kommunerna och i Region Gävleborg för mandatperioderna 2011–2024 till
2023–2026.[10] Det man kan se är att
större kommuner har fler förtroendevalda jämfört med mindre kommuner. Bland
kommunerna i Gävleborg hade Nordanstig lägst antal förtroendevalda (67
personer) och Gävle flest förtroendevalda (207 personer) mandatperioden
2023–2026.
Tabell 2:
Antalet förtroendevalda, mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026
|
2011-2014 |
2015-2018 |
2019-2022 |
2023-2026 |
|
|
Bollnäs |
120 |
124 |
128 |
119 |
|
Gävle |
217 |
205 |
215 |
207 |
|
Hofors |
85 |
85 |
80 |
74 |
|
Hudiksvall |
189 |
194 |
187 |
187 |
|
Ljusdal |
114 |
105 |
110 |
101 |
|
Nordanstig |
80 |
79 |
77 |
67 |
|
Ockelbo |
83 |
84 |
79 |
74 |
|
Ovanåker |
94 |
87 |
84 |
91 |
|
Sandviken |
192 |
182 |
163 |
159 |
|
Söderhamn |
151 |
137 |
146 |
130 |
|
Falun |
193 |
176 |
173 |
171 |
|
Luleå |
251 |
236 |
182 |
192 |
|
Sundsvall |
210 |
221 |
206 |
189 |
|
Umeå |
283 |
238 |
252 |
239 |
|
Västerås |
241 |
271 |
261 |
260 |
|
Örebro |
487 |
409 |
410 |
304 |
|
Alla kommuner |
37 994 |
36 845 |
35 850 |
33 730 |
|
Region Gävleborg |
82 |
120 |
191 |
211 |
|
Alla
regioner |
4 579 |
4 426 |
4 563 |
4 708 |
Källa: SCB
I tabell 3 har antalet förtroendevalda satts i relation
till antalet invånare i kommunen/regionen[11]. För
att få lite större värden har antalet multiplicerats med 1 000. Tabellen
visar att bland kommunerna i Gävleborg hade Gävle lägst antal förtroendevalda
per 1 000 invånare (2,0 per 1 000 invånare) och Ockelbo flest
förtroendevalda per 1 000 invånare (12,9 per 1 000 invånare)
mandatperioden 2023–2026.
En jämförelse mellan Gävle och kommunerna Falun, Luleå,
Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro visar, att Västerås hade lägst antal
förtroendevalda per 1 000 invånare (1,6 per 1 000 invånare) och Falun
hade flest förtroendevalda (2,9 per 1 000 invånare). För alla kommuner i
Sverige var genomsnittet 3,2 förtroendevalda per 1 000 invånare mandatperioden
2023–2026.
Antalet förtroendevalda i Region Gävleborg uppgick till 0,7 förtroendevalda
per 1 000 invånare och för alla regioner i Sverige var genomsnittet 0,4 förtroendevalda
per 1 000 invånare mandatperioden 2023–2026.
Tabell 3: Antalet förtroendevalda per 1 000 invånare
a), mandatperioderna 2011–2024 till 2023–2026
|
2011-2014 |
2015-2018 |
2019-2022 |
2023-2026 |
|
|
Bollnäs |
4,5 |
4,6 |
4,8 |
4,5 |
|
Gävle |
2,2 |
2,0 |
2,1 |
2,0 |
|
Hofors |
9,0 |
8,9 |
8,4 |
8,0 |
|
Hudiksvall |
5,1 |
5,2 |
5,0 |
5,0 |
|
Ljusdal |
6,0 |
5,5 |
5,9 |
5,5 |
|
Nordanstig |
8,4 |
8,3 |
8,1 |
7,2 |
|
Ockelbo |
14,4 |
14,2 |
13,6 |
12,9 |
|
Ovanåker |
8,2 |
7,4 |
7,2 |
8,0 |
|
Sandviken |
5,1 |
4,6 |
4,2 |
4,1 |
|
Söderhamn |
5,9 |
5,3 |
5,8 |
5,3 |
|
Falun |
3,4 |
3,0 |
2,9 |
2,9 |
|
Luleå |
3,3 |
3,0 |
2,3 |
2,4 |
|
Sundsvall |
2,2 |
2,2 |
2,1 |
1,9 |
|
Umeå |
2,4 |
1,9 |
1,9 |
1,8 |
|
Västerås |
1,7 |
1,8 |
1,6 |
1,6 |
|
Örebro |
3,4 |
2,7 |
2,6 |
1,9 |
|
Alla kommuner |
3,9 |
3,6 |
3,4 |
3,2 |
|
Region Gävleborg |
0,3 |
0,4 |
0,7 |
0,7 |
|
Alla regioner |
0,5 |
0,4 |
0,4 |
0,4 |
a) Antalet invånare det
sista året i mandatperioden, undantaget mandatperioden 2023–2026, då antalet
invånare 2024 har använts.
Källa: SCB
Källor
Statistiska centralbyrån – SCB (2022). Räkenskapssammandraget
2022, Instruktioner kommuner, version 1, https://www.scb.se/contentassets/5a0fa84bf8d3401bb51d5bfcc62ccad3/instruktioner_rs2022_version_1.pdf
. Daterad 2022-11-14.
Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Instruktioner regioner,
Räkenskapssammandrag 2024, version 1, https://www.scb.se/contentassets/b2603e4d9bb540b3b778f8ab8db4cdba/instruktioner-rs2024-version-1.pdf
. Daterad 2024-11-02.
Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda
i kommuner, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0001__ME0001A/ME0001KommunT20N
. Senast uppdaterad 2024-03-15.
Statistiska centralbyrån – SCB (2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda
i regioner, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0001__ME0001B/ME0001LandstingT30N
. Senast uppdaterad 2024-03-15.
Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Befolkningsstatistik,
https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy
. Senast uppdaterad 2025-02-21.
Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Kommunernas
räkenskapssammandrag, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107B/KostnDR
. Senast uppdaterad 2025-08-29.
Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Statistikdatabasen – Regionernas
räkenskapssammandrag, https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0107__OE0107D/KostnDRLT
. Senast uppdaterad 2025-08-29.
Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Webbplats Fakta om
undersökningen av förtroendevalda i kommuner och regioner, https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/amnesovergripande-statistik/undersokning-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-regioner/produktrelaterat/Fordjupad-information/fakta-om-undersokningen-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-regioner/
. Besökt 2025-12-10.
Statistiska centralbyrån – SCB (2025). Webbplats Undersökning
av förtroendevalda i kommuner och regioner, http://www.scb.se/me0001
. Besökt 2025-12-10.
[1] Undersökningen
görs våren efter valet. Det innebär att antalet förtroendevalda efter valet
2010 anges som mandatperioden 2011–2014, antalet förtroendevalda efter valet
2014 anges som mandatperioden 2015–2018, antalet förtroendevalda efter valet
2018 anges som mandatperioden 2019–2022 och antalet förtroendevalda efter valet
2022 anges som mandatperioden 2023–2026.
[2] Kostnad
för det egna åtagandet, dvs. bruttokostnad exklusive interna intäkter och
försäljning till andra kommuner och regioner.
[3] Kostnad
för politisk verksamhet i kommunen (nämnd- och styrelseverksamhet) inklusive
arvoderingen av förtroendevalda. Källa: SCB (2022). Räkenskapssammandraget
2022, Instruktioner kommuner, s. 37.
[4] SCB
(2025). Statistikdatabasen – Kommunernas och regionernas räkenskapssammandrag.
[5] SCB
(2025). Statistikdatabasen – Kommunernas och regionernas räkenskapssammandrag.
[6]
Uppgifterna avser politikerna och deras verksamhet samt administration direkt
knuten till detta, revision, bidrag till politiska partier samt avgifter till
bland annat SKR.
Källa: SCB (2024). Instruktioner Räkenskapssammandrag 2024, s. 16–17.
[7] Till
de förtroendeuppdrag som exkluderas hör framför allt uppdrag i olika
råd, nämndutskott, styrelser i kommunala bolag och olika samarbetsorgan.
[8] SCB
(2025). Webbplats Fakta om undersökningen av förtroendevalda i kommuner och
regioner.
[9] SCB
(2025). Webbplats Undersökning av förtroendevalda i kommuner och regioner.
[10] SCB
(2024). Statistikdatabasen – Förtroendevalda i kommuner och regioner.
[11] Antalet
invånare det sista året i mandatperioden har använts. Undantaget för mandatperioden
2023–2026, där antalet invånare 2024 har använts.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar