Löfven verkade besvärad när Statsminister Fredrik Reinfeldt ställde den berättigade frågan om vilken gemensam politik som v mp och s har och det är också frågor som måste ställas varje dag fram till valet av oss moderater. Media och andra kommer inte att göra det.
SKATTEPOLITIK Att det kommer att bli dyrare för Sveriges löntagare om oppositionspartierna kommer till makten står klart. Men vilka skatter är det som gäller? Kommer Stefan Löfven att vika sig för vänstern och miljöpartiets krav på kraftigt höjda inkomstskatter, en höjd fastighetsskatt och en höjd bensinskatt? Löfvens löften är ingenting värda så länge regeringsalternativet saknas, skriver alliansens företrädare i skatteutskottet.
Inget annat land i Europa bygger ut bidragssystemen så brett som Socialdemokraterna vill göra i Sverige, och S lägger en tung skattebörda för detta på jobb och hushåll. I riksdagen lägger Socialdemokraterna fram skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder kronor för företag, jobb och hushåll. S vill försämra RUT-avdraget, fördubbla restaurangmomsen – och försämra för näringslivet med en fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga, vilket hotar drygt 70 000 ungdomsjobb.
Så länge S inte får egen majoritet i riksdagen måste Stefan Löfven dessutom förhandla om politiska förslag med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Kommer Stefan Löfven vika sig för deras krav på kraftigt höjda inkomstskatter, en höjd fastighetsskatt och en höjd bensinskatt? Socialdemokraterna har i riksdagen konsekvent förnekat att jobbskatteavdraget har tydliga sysselsättningseffekter, trots att jobben är fler i Sverige efter finans- och skuldkrisen än före.
Stefan Löfven har samtidigt sagt sig acceptera även ett femte jobbskatteavdrag om regeringen skulle införa ett sådant. Det blir ett pedagogiskt problem av den högre skolan att förklara för väljarna hur S-politiken går ihop.
Om Socialdemokraternas satsningar på ökade transfereringar och bidrag kräver höjda skatter – varför är Stefan Löfven då beredd att gå med på sänkta skatter? Om fyra jobbskatteavdrag har varit fel, hur kan då ett femte vara rätt?
Vi uppfattar oppositionspartiernas skattepolitik som tydlig i sin inriktning. Vi kan alla räkna med att det kommer att bli dyrare för Sveriges löntagare om oppositionspartierna kommer till makten.
● Inkomstskatterna höjs för löntagare och det kommer att bli dyrare att anställa unga människor.
● Unga, som arbetar i restaurangnäringen, drabbas dessutom av dubbelsmäll när en höjd restaurangmoms begränsar utrymmet för nya anställningar.
● Till detta kommer osäkerhet i beskeden om fastighetsskatten ska höjas och med hur mycket inkomstskatterna ska ökas för anställda.
Stefan Löfvens försök att få svenska folket att tro att inga anställda med vanliga löner ska drabbas av höjda inkomstskatter är inget värt så länge inte Jonas Sjöstedt (V) och Gustav Fridolin (MP) säger samma sak.
Mot denna osäkerhet står Alliansen med en politik för fler jobb. Tack vare ansvar för de offentliga finanserna finns i Sverige utrymme för satsningar för att få fler människor i arbete. Vi vill öka investeringarna i infrastruktur, forskning och innovation samt lätta bolagsskatten och därmed förbättra förutsättningarna för höjd konkurrenskraft, ökad sysselsättning och på sikt höjda reallöner i Sverige.
Inget annat land i Europa bygger ut bidragssystemen så brett som Socialdemokraterna vill göra i Sverige, och S lägger en tung skattebörda för detta på jobb och hushåll. I riksdagen lägger Socialdemokraterna fram skattehöjningar på sammanlagt 30 miljarder kronor för företag, jobb och hushåll. S vill försämra RUT-avdraget, fördubbla restaurangmomsen – och försämra för näringslivet med en fördubbling av arbetsgivaravgifterna för unga, vilket hotar drygt 70 000 ungdomsjobb.
Så länge S inte får egen majoritet i riksdagen måste Stefan Löfven dessutom förhandla om politiska förslag med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Kommer Stefan Löfven vika sig för deras krav på kraftigt höjda inkomstskatter, en höjd fastighetsskatt och en höjd bensinskatt? Socialdemokraterna har i riksdagen konsekvent förnekat att jobbskatteavdraget har tydliga sysselsättningseffekter, trots att jobben är fler i Sverige efter finans- och skuldkrisen än före.
Stefan Löfven har samtidigt sagt sig acceptera även ett femte jobbskatteavdrag om regeringen skulle införa ett sådant. Det blir ett pedagogiskt problem av den högre skolan att förklara för väljarna hur S-politiken går ihop.
Om Socialdemokraternas satsningar på ökade transfereringar och bidrag kräver höjda skatter – varför är Stefan Löfven då beredd att gå med på sänkta skatter? Om fyra jobbskatteavdrag har varit fel, hur kan då ett femte vara rätt?
Vi uppfattar oppositionspartiernas skattepolitik som tydlig i sin inriktning. Vi kan alla räkna med att det kommer att bli dyrare för Sveriges löntagare om oppositionspartierna kommer till makten.
● Inkomstskatterna höjs för löntagare och det kommer att bli dyrare att anställa unga människor.
● Unga, som arbetar i restaurangnäringen, drabbas dessutom av dubbelsmäll när en höjd restaurangmoms begränsar utrymmet för nya anställningar.
● Till detta kommer osäkerhet i beskeden om fastighetsskatten ska höjas och med hur mycket inkomstskatterna ska ökas för anställda.
Stefan Löfvens försök att få svenska folket att tro att inga anställda med vanliga löner ska drabbas av höjda inkomstskatter är inget värt så länge inte Jonas Sjöstedt (V) och Gustav Fridolin (MP) säger samma sak.
Mot denna osäkerhet står Alliansen med en politik för fler jobb. Tack vare ansvar för de offentliga finanserna finns i Sverige utrymme för satsningar för att få fler människor i arbete. Vi vill öka investeringarna i infrastruktur, forskning och innovation samt lätta bolagsskatten och därmed förbättra förutsättningarna för höjd konkurrenskraft, ökad sysselsättning och på sikt höjda reallöner i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar