Den kvinna som själv har valt att tala om sin situation i media talade idag på Stortorget. En imponerande kvinna som har 4 egna barn och utöver det tagit hand om 3 fosterbarn och en gård, och enligt egen uppgift har haft diskbråck. Ett diskbråck som går att ta hand om genom en operation men tydligen ville hon inte genomföra den operationen.
En läkare höll också ett tal och pratade om det uteblivna samarbetet mellan sjukvården och Försäkringskassan. Det är ett allvarligt problem och både jag och Patrik Stenvard konstaterade att en stor del av de problem som många nu upplever i vårt län egentligen handlar om hur dålig sjukvården är i länet och inte om förändringarna i sjukförsäkringen. Här måste vi Moderater jobba hårt för att få till förändringar i landstinget Gävleborgs verksamhet så att även de som bor i vårt län får den hjälp som man förtjänar.
I grund och botten ska det faktiskt inte spela någon roll var man bor i landet för att få en bra sjukvård.
20 kommentarer:
Hela 4 inlägg om påskupproret - du måste känna dig hotad utav detta.
Patetiskt hur du nedvärderar människor som ställer up för de i TOTALT utanförskap - som Alliansen har placerat där - fullt medvetet.
Samverkan mellan sjukvård och Försäkringskassan skulle absolut kunna bli bättre. I mitt arbete där jag stöter på många utförsäkrade är det dock inte den samverkan som uppfattas som ett problem. Det handlar snarare om bristerna på samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Människor upplever att de blir "bollade" mellan dessa myndigheter. Å ena sidan säger Arbetsförmedlingen att personen är för sjuk för att man skall kunna arbeta med denna, å andra sidan säger Försäkringskassan att personen inte är tillräckligt sjuk för att vara sjukskriven. Det är skamligt att dessa statliga myndigheter som skall arbeta rehabiliterande med sjuka människor inte kan samverka, och heller inte har tilltro till varandras bedömningar. I dessa fall är det den enskilde som hamnar i ett tomrum och den redan ansträngda vardagen blir ännu svårare. Den psykiska hälsan och den ekonomiska situationen försämras. Man tvingas gå till soc. för att få den ekonomiska vardagen att gå ihop. Även om samverkan mellan sjukvård och socialtjänst bör förbättras så är jag främst intresserad av att få veta hur Moderaterna skall arbeta för att lösa problemet med samverkan mellan de statliga myndigheterna?
Läkarnas sjukintyg blir inte godkända är rubriken Gävles dagblad. Skulle det felet ha med sjukvården att göra, Lars Beckman? Jag kan upplysa att det beror på att handläggarna på försäkringskassan inte godkänner dem, därför att de fått direktiv att inte göra så, av regeringen.
Antingen är det du Lars Beckman som har lyssnat dåligt på talen eller Gävle dagblads reporter. Jag tror nog mer på det första.
http://gd.se/nyheter/gavle/1.2985112-lakarnas-sjukintyg-blir-inte-godkanda
Nåväl, det var väl inte första gången en moderat inte kan hålla sig till ämnet när de känsliga frågan om sjukförsäkringssystemet kommer upp på tapeten.
Klas, Regeringen har satsat extra stimulansmedel för att läkarnas sjukintyg ska bli bättre. Landstinget Gävleborg är sämst på att skriva dessa intyg, och får minst utdelning av dessa stimulansmedel. Det visar på att vi i Gävleborg måste blir bättre med dialigen mellan försäkringskassan och landstingets läkare.
Jag är DEN kvinnan som stod på torget i måndags o talade Mitt namn är BIRGITTA ÅGREN och du lyssnade nog inte på ALLT jag sa. Jag har 4 biologiska barn" men" fött endast två själv, de andra två var min mans barn sen ett tidigare äktenskap. Sen att jag HAR diskbråck jag har inte avstått från operation. Jag opererade mitt diskbråck 7 juni 1993 på ortopeden på Akademiska sjukhuset i Uppsala vart sjukskriven då i 6 månader gick i sjukgymnastik o tränade vid en stretchning efter träningspasset i bassängen "slog" jag upp diskbråcket igen på samma ställe okt 1993. det var detta diskbråck som jag avstod ifrån att operera eftersom läkaren sa Du blir inte av med NERV värken du har i ryggen o benen av en till operation isåfall måste vi STEL operera dig. detta ville jag inte för jag ville inte bli invalidiserad av att ha stålplattor i min rygg.
På dig Lars låter det som jag är en SIMULANT men det ska du ha klart för dig att jag har gjort ALLT i rehabiletering och fått så mycket hjälp av sjukvården med sjukgymnastik, TNS beh. nerv injektioner, kortison inj. mm men mitt diskbråck och min VÄRK består ändå. Jag har haft värk i 21 år nu VILL DU BYTA MED MIG MER ÄN GÄRNA.
Jag träffar dig gärna och du kan få en HELHETSBILD av mig och inte att du bara plockar det som passar DINA öron. Välkommen att ta kontakt med mig mitt nr är 026 181944 eller 070 2119488 ser fram emot ett samtal.
Hälsningar Birgitta Ågren
Birgitta, jag träffar gärna dig och för ett samtal om varför du inte har blivit hjälpt av vården. Det är ett allvarligt samhällsproblem att vården inte fungerar i Gävleborg. Jag fick precis ett samtal med information om en annan kvinna som har fått diskbråck och som inte ens får komma till ortopeden i Gävle. På telefon hade man sagt att personen ifråga skulle "läka ut" sitt diskbråck i ett eller två år, och personen skulle heller inte få komma till ortopeden eftersom man hade så mycket att göra, så sjukvården är absolut ett stort problem i vårt län.
Det är fantastisk att du, med din medicinska kunskap, jobbar som politiker. Hur kan du dra slutsatser om människors sjukdom och läkarans bedömning av dessa utifrån hörsägen. Varför kan inte ett diskbråck läka ut? Varför borde Birgitta Ågren operera sin rygg? Varför demonstrerar folk i hela Sverige opm problemet är sjukvården i Gävleborg?
Som med. kand kan jag säga att den allvarligaste komplikation långtidssjuka möter i dag är utförsäkringen. Inget annat enskild orsak har en så allvarlig inverkan på hälsan hos långtidssjuka. Ligger sjukvården i Gävleborg bakom även detta?
Hej Lars!
Rätt mig om jag har fel men socialförsäkringslagens som utformades av utredarna som regeringen tillsatte. Som sedemera lades fram av socialförsäkringsminister Christina Husmark Persson är en helig ko för er och den var helt oigenomtänkt från första början? Svarar du ja på dessa två frågor så förstår jag att ni fortsätter med samma reform. Svar du nej på att den var genomtänkt så är detta mycket skrämmande. Eftersom ni hade fått svar via remissen som sändes ut 2007 så fick ni reda på alla farhågor som skulle kunna dyka upp. Nu när ni står inför möjligheten att förändra lagen inför 2012, så väljer ni trotts allt att fortsätta på samma inslag. Är det en helig ko? Eller är det så att ni struntar helt i vad andra skriver i sina remissvar även om dessa har i efterhand bevisats varit till och med värre än befarat. Försäkringskassan befarade i sitt remissvar att många komemr att få det ekonomiskt dåligt eller rent av helt utan ersättning. Detta stämmer, eller hur? Jag arbetar på en a-kassa och handlägger dagpenningsförfrångan i intro.programmen. ALLA skrivs ut från försäkringskassan och inskriven i antingen intro.prog, eller direkt i arbetslösheten kommer i år att få max 320 kronor per dag, om de har sökt återinträde i akassan efter 101231. Det ekonomiska är en av de punkter som Husmark Persson sa att det inte skulle vara så många som drabbas av sänkning. Samt från start så sa det att ingen skulle behöva vara utan ersättning. I dag så blir allt fler helt utan ersättning samt endast får grundbeloppet. Är detta genomtänkt anser du? Om du svarar ja så är det alltså en medveten politik att de som skall ha lite skall få det ännu sämre? Om du svarar nej, varför förändrades inte detta direkt när ni såg problemen?
En annan sak är att var finns den totala ansvaret för en människas tillfrisknande samt rehabiliteringsprogrammet? Var finns den röda tråden från den första sjukdagen till den sista? Arbetsgivarnas ansvar och skylldighet? Varför lagstadgar ni inte med vitesbelopp om att alla arbetsgivare skall alltid ha skyldighet till rehabilitering för arbetsskadade? Varför lagstadgas det inte att arbetsgivare aldrig får säga upp en sjukskriven förrän denne är helt rehabiliterad. Varför lagstadgas det inte att en företagshälsovård skall alltid finnas knuten till ett företag med anställd(a). Var finns resten av den röda tråden före sjukutförsäkringen mellan kommun(arbetsmarknadsenhelten), landsting(sjukvård, friskvård, rehabcentrar) och stat (försäkringskassa, arbetsförmedling)? Allt detta borde väl vara klart före sjukutförsäkringen, eller har ni missat detta? Varför finns inte utredning om lediga möjliga arbeten för varje person som skrivs ut? Lagen är väl inte skriven och antagen av regeringen för att vara teoretisk? Den borde väl även vara praktisk genomförbar? Med det menar jag om en människa bedömms att denne är sjuk men skulle kunna utföra ett arbete som arbetsförmedlare. Men nu finns inga arbetsförmedlare eller liknande arbeten skall denne i alla fall skrivas ut? Vad följs då för rehabiliteringsansvar?
Avslutningsvis, till E24 näringsliv sa dåvarande socilaföräkringsminister att hon lovade att ingen av de utförsäkrade skall tvingas söka socialbidrag. Om du skulle tvingas leva ensam med dina barn och ha en inkomst från aktivitetsstöd motssvarande 6400 kronor i månaden före skatt samt ha enbart hyra på 4-5 000:- per månad, skulle du klara dig utan att tvingas söka försörjningsstöd? Det skall ju förutsättas att du inte har en massa pengar på banken som många av dessa inte har. Är detta en ogenomtänkt lag? Är det en helig ko? Är ni nöjda med resultatet som ni skriver i premomorian till det nya förslaget? Kan du stå upp för att det är bra att människor tvingas till försörjningsstödet på grund av era lagförslag?
Tack på förhand för svaren!
Glömde infoga mitt nam till den sista anonym!!!
Tord Wallén Gävle
Jag tycker illa om smutskastning men, Lars Beckman du är en idiot. Jag är utförsäkrad och HELT utan inkomst. Försörjningsstöd javisst, men hur länge? Att gå runt ekonomiskt har blivit helt omöjligt och jag är ensam med två barn. Som människa har jag totalt tappat all livsglädje, allt värde som person och känner mig som samhällets absoluta bottenskrap. Byt gärna situation med mig, jag tvekar inte en sekund! Bär min värk, lev på ingenting, neka dina barn tom något så litet som en glass en varm dag. Och känn sedan att livet är värt att levas. Om du kan!
//VG
Intressant att du ännu inte svarat Tord Wallén på hans frågor. Undrar varför!?
Du är tydligen väl medveten om att sjukvården inte fungerar i Gävleborg. Personligen har jag svårt att tro att sjukvården är sämre i nämnda län än i något annat. Birgitta uppger att hon har provat allt, och räknar upp en hel del av sjukvårdens försök att hjälpa henne. Hennes problem, om jag förstått rätt, är inte sjukvården utan försäkringssystemet.
Kent K, jag ska svara Tord men eftersom hans frågor är så många så tänkte jag också svara längre och utförligt. Återkommer på bloggen med det.
Tyvärr är sjukvården mycket dålig i Gävleborg vilket SKL utvärderingar visar och när man gör förändringar i sjukförsäkringen så blir det uppenbart att åkommor som botas på andra håll i landet leder till förtidspension i vårt län. Detta är i och för sig inte något nytt. Det skrev Jan Edling om i sin rapport redan när han var LO utredare.
Än en gång så handlar inte Påskuppropet om sjukvården i Gävleborgs län, utan om sjukförsäkringen i SVERIGE. Det verkar inte som att du vill ta in det eftersom du i dina svar hela tiden återkommer till hur det är i just ditt län.
/Robin Berg
Jag får då göra ett inlägg från Skåne då...
För två år sedan var jag en frisk och heltidsarbetande. En dag ändrade sig allt då jag blev påkörd av en bil. Nacken slets sönder och jag hade oturen att träffa en läkare som inte visste hur man skulle hantera ett nacktrauma. Men jag bytte vårdgivare.
Min nya sjukgymnast ville att jag skulle utredas på en specialistklinik. Men det fick jag inte för FK, för då skulle jag enligt regelverket stå till arbetsmarknadens förfogande i väntan på utredning. Trots att jag då klarade att jobba halvtid i mitt vanliga arbete. Om jag avstod från utredningen, kunde de ge mig dispens ett tag till så att jag slapp säga upp mig.
Så småningom blev jag friskskriven trots att jag hade stora svårigheter att klara av mitt liv. Men enligt rehabiliteringskedjan skulle jag prövas mot Hela Den Reguljära Arbetsmarknaden.
Min sjukgymnast anförde att jag behövde medicinsk rehabilitering INNAN jag prövades i arbete. Men enligt rehabiliteringskedjan är det arbete som ska vara rehabiliteringen.
Jag friskskrevs av FK och blev snabbt sämre. Jag mådde så fysiskt dåligt till slut att jag ville dö.
Då gick FK med på att låta mig genomgå specialistutredningen. På specialistkliniken granskade man alla mina journaler och röntgenbilder. Man berättade för mig vad man såg, en nacke som var illa tilltygad. Felbehandling i kombination med FK:s hårda tolkning av rehabiliteringskedjan hade bidragit till att skjuta upp läkningen. För i mitt fall var inte arbete någon bra rehabilitering. Det jag behövde var vila, varvat med försiktig sjukgymnastik för att så långt det var möjligt, läka mina skador.
Jag åkte till Norge i jakt på botemedel. Med röntgenutrustning man inte ens har i Sverige kartlade man mina skador och jag fick det tunga beskedet att skadorna var för omfattande och satt för nära hjärnan och ryggmärgen för att någon skulle kunna gå in och laga det som blivit trasig, att jag fick lära mig leva med det.
Så hur lär man sig leva med en skada som förvandlar ens liv till ett smärtsamt helvete? Jag har fått all tänkbar hjälp i medicinväg. Jag har fått vägledning i hur jag ska röra mig, hur jag ska hantera min kropp på skonsammast möjliga sätt. Jag har en arbetsgivare som lagt ner stora summor på att bygga om min arbetsplats för att underlätta för mig. Ändå är halvtid max vad jag klarar av. Ibland är även halvtid för mkt. Men jag försöker åtminstone.
Jag orkar för helvete inte ens av min egen vardag! Ändå ska jag nu tvingas ut på arbetsmarknaden i jakt på ett fiktivt arbete, när det är vila och återhämtning jag behöver för att alls kunna arbeta. Risken är nämligen väldigt stor att jag blir så försämrad att jag till sist inte kan arbeta alls, vilket ett flertal experter har skrivit långa utlåtanden om. Men FK har sina direktiv från regeringen. Arbete ska vara min rehabilitering. Man tvingar mig att säga upp mig från en arbetsgivare som gör allt som står i sin makt för att jag ska orka. För vems skull gör man det här?
Ni skyller på vården. Och visst, där finns stora brister. Men Ert stelbenta regelverk som kastar ut sjuka människor innan de ens klarar av sin egen vardag, är inte till hjälp.
För mig är det en stor sorg att ha fått mitt liv slaget i spillror. Förut var jag levnadsglad, älskade att träna, skulle springa halvmaran till våren och hade massor med planer för livet. Nu är jag bara så trött och undrar hur jag ska överleva det här. För då jag blir utförsäkrad minskar min inkomst på ett sådant sätt att jag inte klarar mig ekonomiskt. Jag har flyttat till ett mindre boende, jag har sålt min bil. Allt detta för att överleva. Stressen över att behöva slåss för överlevnaden, bidrar inte till läkning. Tvärtom blir allting mkt sämre pga detta.
Det är ett helvete att bli sjuk i dagens Sverige!
Lars, Kan inte upphöra att förundras hur snabbt du blir expert på olika områden. Fantastiskt att du behärskar medicin bättre än läkarkåren. Kunskapsförakt ?
Roade mig med att kolla vad du gjort i riksdagen. Flera motioner där endast en fått delvist bifall. Alla övriga som behanlats har fått avslag. I talarstolen vid endast ett tillfälle. Förstår det, eftersom du inte har någonting att säga som har någon substans. Så det vore en välgärning om du kunde hålla munnen ! Tror tyvärr inte du klarar ens det !
Fortfarande inget svar på mina frågor??????
Tord Wallén
Tord och Birgitta. Jag tyckte att vi hade ett bra möte idag där vi pratade allmänt om sjukförsäkringen och jag uppfattade att vi är överens om att den som inte kan arbeta på grund av sjukdom ska vara sjukskriven men också att den som kan arbeta ska göra det och få känna gemenskapen på en arbetsplats. Jag har respekt för att Birgitta var upprörd över mitt blogginlägg och tog du illa av dig av det så ber jag självklart om ursäkt men du har också ett väldigt komplicerat ärende med en diagnos som i de allra flesta fall ska gå att bota så att du som 27 åring (eller 47 för den delen också) inte blir utdömd för resten av livet i en sjukskrivning. Nu står två läkares ord mot varandra och den fortsatta processen får visa vilken av läkarna som har störst tilltro i rättsystemet och jag kommer att följa ditt ärende till dess att det kommer till ett slut och jag hoppas verkligen att det blir ett för alla parter bra slut.
Din ursäkt godtas
mvh Birgitta Ågren
Skicka en kommentar